Herr talman! När man lyssnar på denna debatt kan man få bilden av att vi ägnar oss åt alla frågor i hela världen, men så är det inte. Vi kommer tillbaka med betänkanden som rör mänskliga rättigheter, där Iran kommer att få en mycket stor närvaro och bli en stor del av debatten. Det finns andra frågor som också kommer att dyka upp i de sammanhangen.

Om jag nu inte berör alla de frågor där vi självklart står upp för frihet och rättvisa villkor beror det på att jag sparar på krutet till kommande debatter, herr talman.

Vi utgår ju från de motioner vi har. Utrikespolitikens inriktning är en av de frågor som finns med, och den landade i detta betänkande. Det är självklart så, som vi säger i den utrikespolitiska debatten, att utrikespolitiken rör väldigt många politikområden - detta är inte bara UD:s utan hela regeringens och hela Sveriges uppdrag.

Vårt syfte är att skydda såväl den svenska befolkningen som Sveriges statsskick och grunderna för hur människor lever. I den värld vi i dag ser är det tydligt att demokratin backar - 70 procent av världens befolkning lever i dag under auktoritärt styre, och tyvärr blir den siffran allt högre. Mot den bakgrunden måste demokratin stå i centrum för vår utrikespolitik. Det handlar om utrikespolitik, säkerhetspolitik, handel och klimatfrågor. Det handlar om hela bredden av det vi kan prata om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationella relationer m.m.

Här måste demokrati tydligt vara i fokus. Från vår utgångspunkt handlar det om den liberala demokratin, för det är den som har skapat vårt välstånd och givit våra förutsättningar för frihet - för kvinnors och människors frihet i vår del av världen.

Vi anser självklart att ett liberalt perspektiv - ett frihetsperspektiv eller ett demokratiskt perspektiv - ska vara i fokus för utrikespolitiken. Vi anser att den liberala demokratin ska främjas. Det handlar om mänskliga rättigheter, om att stötta rättsstatsuppbyggnad, om att bekämpa korruption, om att stärka kvinnors rättigheter och möjligheter och om att fördjupa samarbetet.

Vi har en diskussion om detta. Hur kan vi då jobba? Ska vi kunna arbeta tillsammans mellan demokratier och på det sättet stärka motkrafterna? Vi behöver ju bygga motkrafter om vi ska lyckas.

Vi ser hur de auktoritära staterna och de auktoritära ledarna försöker att kroka arm för att bygga sin idé starkare. Vi måste vara mycket smartare och mycket bättre och jobba på ett tydligt sätt för att bli en motkraft.

Vi vet att det finns en lockelse. Det finns väldigt många människor som söker sig till vår del av världen och som ser vår samhällsmodell som en hoppfull modell, och det är klart att vi måste ta vara på det. Oavsett om det gäller bistånd eller om det gäller andra områden måste detta finnas med.

Herr talman! Detta betänkande innehåller som sagt flera bilder. Vi har från Centerpartiets sida lyft upp konsulära ärenden i detta betänkande. Det landade här och blev "med mera", vilket har berörts tidigare.

Konsulära ärenden är Gui Minhai och Dawit Isaak. Det är mycket viktigt att de fortfarande finns med och att vi lyfter upp deras fall. Detta är svenska konsulära ärenden. De som står upp för det fria ordet - journalister och författare - är en del av dem som nu hotas och fängslas på så många ställen.

Vår svenska medborgare Gui Minhai har nu varit kidnappad sedan 2015. Han kidnappades i Thailand och fördes till kinesiska fängelser. Dawit har i dag suttit fängslad i 7 879 dagar. Det är självklart att vi måste jobba både med att lyfta fram deras situation - att de fortfarande sitter i fängelse - och med att de måste släppas fria. Detta är en oerhört viktig uppgift i kampen för frihet och demokrati och i kampen för det fria ordet. Därför tar Centerpartiet upp detta i en av sina reservationer.

Frågan om Kina och Taiwan har redan tagits upp i debatten. För oss är det självklart att återigen ta upp frågan om House of Sweden.

Vi var överens - vi hade en bred samsyn och ett tillkännagivande. Vi förväntar oss att vi får ett House of Sweden, och vi vill se detta under 2023. Det är inte en komplicerad uppgift, så det bör kunna ske.

En viktig del i diskussionen är den permanenta skiljedomstolens beslut från 2016 om de kinesiska anspråken på Sydkinesiska havet. Detta är ett intressant beslut, herr talman. Där är man tydlig med att de kinesiska anspråken, som är baserade på så kallad historisk rätt, saknar laglig grund. Detta är naturligtvis en viktig internationell signal, för det finns många länder - till exempel ett stort land som krigar i Ukraina - som anser sig ha historisk rätt till ett annat land. Det finns även andra som har motsvarande hållning, så det är klart att detta är en viktig signal.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationella relationer m.m.

Vi tycker att det finns skäl att lyfta upp detta. Det handlar om Unclos, och det handlar om att stå upp för internationell rätt i den delen.

Eftersom Israel, Palestina och Jerusalem har tagits upp i debatten vill jag betona att vi är kritiska mot den forna regeringens erkännande av Palestina år 2014. Det skedde på ett felaktigt sätt, och vi har kritiserat det. Vi är tydliga med att detta är en motivreservation. Vi står bakom en motivreservation.

Motivet till att vi gör det, herr talman, handlar om att vi inte ska skapa en ny politik utan stå upp för det som vi har gjort sedan länge. Jerusalem har en särskild status - både EU och FN har den hållningen - som en separat enhet och som en framtida huvudstad för inte en utan två stater. Väljer man att skapa tvivel om detta, eller att gå en annan väg, har man varken folkrätten eller EU bakom sig.

Vi står upp för detta. Därför vill vi inte skapa tvivel, och därför kommer vi att rösta för en motivreservation.

Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till reservation 2 under punkt 1 och reservation 10 under punkt 9.

Jag vill naturligtvis också, som alla andra, passa på att säga tack till Martin Melin för en trevlig tid tillsammans i utrikesutskottet. Vem vet när vi ses igen?

(Applåder)