Herr talman! Jag vill börja med att yrka avslag på alla motionsyrkanden och reservationer - det är ju två reservationer - i detta betänkande om vapenfrågor. Det är också utskottets förslag till beslut.

Tyvärr kan vi fortfarande nästan dagligen se hur det grova och gängrelaterade våldet verkar på olika skrämmande sätt i vårt samhälle. Våldet drabbar nu hela vårt land. Trenden med ökat dödligt våld genom skjutningar fortsätter. Vi är alla överens om att denna trend behöver brytas. En sådan uppvisning av våld och total avsaknad av respekt för rättsväsendet förtjänar samhällets kraftfulla fördömande.

Vårt samhälle måste kunna garantera säkerheten för sina medborgare.

I denna debatt behandlar vi, som så många gånger tidigare, vapenfrågor. Då kan jag konstatera att i stället för att fokusera på att göra det svårare för gängkriminella att begå våldsbrott med illegala vapen har de som styrt Sverige de senaste åren i många fall - i syfte att verka handlingskraftiga - riktat udden mot den svenska jakt- och skytterörelsen. Att bryta den dödliga trend av skjutvapenvåld som vi kan se i samhället gör man dock inte på detta sätt.

I stället för att förenkla för vapenägare handlar det ofta snarare om förslag som skulle försvåra för dem som laglydigt äger och hanterar ett vapen, trots att det inte är dessa vapen som används i gängens uppgörelser.

Herr talman! Vi kristdemokrater anser naturligtvis att det behövs insatser från rättsväsendets alla delar och även lagändringar för att komma åt kriminellas innehav av vapen och sprängmedel, men vi menar att det måste genomföras på ett sätt som inte skapar problem för vanliga jägare och sportskyttar.

Redan i dag omges dagens registrerade vapenägare - de är i dag cirka 620 000 personer som har 1,8 miljoner licenser - av många regler, och samhället har många kontrollfunktioner för den som äger ett vapen. Jag måste upprepa det igen, även om jag har sagt det tidigare i debatter: Det är inte legala vapen som används vid de skjutningar och grova brott som vi ser i Sverige. Det är i stället främst vapen som kommer in i Sverige på illegal väg.

För några år sedan gjorde man en undersökning där man konstaterade att under en ganska lång tidsperiod var det endast ett vapen per år som kom från jakt eller sportskytte vid grov brottslighet. Det är alltså en mycket liten och marginell del. För oss kristdemokrater är det därför självklart att inte bunta ihop jägare och sportskyttar med dem som beter sig allra värst i samhället. En onödig reglering som försvårar för laglydiga vapenägare är inte metoden för att få stopp på det ökade antalet skjutningar på våra gator och torg.

Hårdare tag mot gängbrottsligheten behöver kraftfulla åtgärder för att säkra tryggheten i vårt samhälle. Men det kan, som vi ser det, ske utan att försvåra tillvaron för laglydiga och ansvarsfulla vapenägare.

Under förra mandatperioden gjordes, som flera talare varit inne på, ett stort antal tillkännagivanden till regeringen från en majoritet av riksdagen gällande vapenägande och vapenhantering. Det var en tydlig signal om att det finns förslag som tillmötesgår jägares och sportskyttars önskemål om förenklingar utan att samhällets säkerhet blir påverkad.

Den förra regeringen hade inte den viljan, men jag är glad över att det nya ledarskapet för Sverige rullar igång processen för att förenkla för de vapenägare som sköter sig. Nu är det hög tid att möta denna förväntan.

Herr talman! I Tidöavtalet beskrivs under rubriken Vapenlagstiftningen att en utredning ska föreslå ett uppdelat regelverk för å ena sidan licensärenden och å andra sidan illegala vapen, och att straffskalorna för respektive del bör skilja på allvaret i den organiserade brottslighetens användning av vapen jämfört med brister i licensfrågor för jägare och sportskyttar. Det är en välkommen uppdelning.

Man kommer också att föreslå en uppdelning av straffbestämmelserna och hur en utökning av vapengarderoben för jakt kan utformas. Man ska också till exempel överväga hur processen vid vapenbyte kan förenklas och ta ställning tidsbegränsade tillstånd. Det finns alltså ett antal saker som ska utredas för att förenkla för legala vapenägare.

Herr talman! Jag kan också konstatera att processen vad gäller en minimiimplementering av EU:s vapendirektiv också ser ut att nå sin slutpunkt. En majoritet av de svenska partierna i EU-parlamentet röstade ja till EU:s vapendirektiv. Vi kristdemokrater var visserligen inte ett av dem, men vi inser att vi måste implementera beslutet.

Riksdagen har vid flera tillfällen tillkännagivit för tidigare regering att genomförandet ska ske men inte gå längre än vad direktivet kräver, så att man inte riskerar att försämra eller i onödan försvåra för laglydiga jägare och sportskyttar. Trots detta har regeringen flera gånger försökt att gå fram med förslag som enligt utskottet och riksdagen har inneburit en överimplementering. Till slut gick det så långt att Sverige riskerade att få dryga EU-böter för att implementeringen uteblev. Då tog processen till slut den väg som borde ha tagits från början. En utredare utsågs, och det skapades en parlamentarisk referensgrupp med representation från alla partier.

Utredarens förslag blev också avsevärt bättre och angav en väg som innebar hanterbara förslag som i stort inte påverkar vanliga jägares och sportskyttars vardag eller vapenhantering.

Efter en smärre justering i Regeringskansliet når vi med den nya regeringen fram till det som varit vapenägares och också en riksdagsmajoritets önskemål, nämligen en verklig minimiimplementering av EU:s vapendirektiv. Så gör man om man sätter upp rätt målsättning från början. Det är bra att Sverige nu har en regering som möter upp mot detta krav.

Vapenfrågor

Herr talman! Denna debatt visar att det är möjligt att välja en annan inriktning än den som den tidigare regeringen valde för kontroll och åtgärder. De många tillkännagivandena under tidigare år visade att det fanns en majoritet i Sverige riksdags som ville gå en annan väg. Nu har vi fått en regeringskoalition som ser till att det verkligen genomförs.

Jag vill avsluta med att säga att vi kristdemokrater stöder den nya regeringens väg vad gäller vapenfrågor. Som jag sa i inledningen yrkar jag bifall till utskottets förslag och avslag på motionsyrkandena.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 11.)