Protokoll 2022/23:92 Onsdagen den 19 april

ärendedebatt / Kriminalvårdsfrågor
Anf. 63 Ulrika Liljeberg (C)

Herr talman! När kriminalvården tar över i rättskedjan är det ofta efter en laga kraft-vunnen dom. Det brottsförebyggande arbetet har misslyckats, men det lagförande arbetet har lyckats. Polis och åklagare har redovisat för Sveriges domstolar de bevis som funnits, vittnen har berättat och brottsoffer har kommit till tals och förhoppningsvis fått upprättelse. Nu börjar en ny fas för alla inblandade.

Målsägandena, brottsoffren, behöver fortsatt vara ett mycket viktigt fokus. De behöver få fortsatt respekt och, om de så önskar, få den information de behöver från kriminalvården.

Ett annat brottsofferfokus är att verka för kortare tid mellan dom och verkställighet i bland annat relationsvåld när den dömde inte är frihetsberövad, detta både av respekt för den som drabbats och för att inte återfall i brott ska ske. Detta är något av det som Centerpartiet arbetar för.

För den dömda personen börjar, efter dom, en tid av frihetsberövande av olika slag och olika lång tid. Framför allt börjar det återfallsförebyggande arbetet - för den dömde, för kriminalvården och för samhället.

Regeringen gav häromåret Kriminalvården i uppdrag att vidareutveckla det återfallsförebyggande arbetet och skrev följande: "Vare sig det handlar om korta eller långa fängelsestraff ska målet vara att straffet markerar slutet på den dömdes kriminella bana." Jag tycker det var mycket väl formulerat och något vi borde lyfta fram oftare.

Herr talman! Som jag har sagt förut här i talarstolen, och förmodligen kommer att säga igen, förstår jag inte hur brottsförebyggande arbete kan ha så dålig klang i vissa kretsar. Den största vinnaren på brottsförebyggande arbete kommer ju alltid att vara den som slipper att utsättas för ett brott som kan förebyggas och förhindras.

Brottsförebyggande arbete kommer alltid att vara det bästa brottsofferarbetet. Därför bör vi arbeta för att rusta den dömde på lämpligt sätt så att straffet ska bli slutet på den dömdes kriminella bana. Vi behöver arbeta med avhopparverksamhet ute i samhället och inom kriminalvården. Vi ska göra trösklarna för unga in i kriminalitet höga men trösklarna ut låga. När motivationen, oavsett anledning, finns där måste även vi finnas där. Allt annat är en förlust för samhället, för presumtiva brottsoffer och för den enskilde. Jag vill särskilt i dag lyfta fram frivårdens viktiga roll, uppgift och arbete i den här frågan.

Vi har alltså avseende kriminalvårdsfrågor ett brottsofferfokus och ett återfallsförebyggande fokus. Men vi ska såklart även ha ett stort fokus på hög säkerhet och robusta system inom kriminalvården under den tid som påföljden avtjänas. Tro inget annat!

Vi har alla läst om - och nu tror jag till och med att vi alla har nämnt - den fritagning som skedde i Södertälje häromveckan när en person som är dömd för ett grymt mord här i centrala Stockholm avvek. Det som hände är helt oacceptabelt. Centerpartiet har i en motion som är uppe till behandling här i dag yrkat på att gps-sändare ska användas oftare än vad som sker i dag, detta för att öka tryggheten för brottsoffer och anhöriga men främst för att avskräcka från både spontana och planerade fritagningar och rymningar och för att på ett så snabbt och effektivt sätt som möjligt åter frihetsberöva den dömde och återföra denne till anstalt.

Kriminalvårdsfrågor

Kommande år kommer Kriminalvården att behöva öka sin kapacitet enormt. Det är ett otroligt viktigt uppdrag för att skapa trygghet och ökad säkerhet för oss alla i samhället. Men det får inte ske i en alltför repressiv anda, där det viktigaste blir att straffa och inte att se till att nya brott inte begås. Vi kommer att följa utvecklingen noga.

Jag står bakom Centerpartiets samtliga reservationer men vill yrka bifall endast till reservation 11, som rör just ökad användning av gps-sändare vid transporter och permissioner.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 11.)