Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 6. Vi ställer oss egentligen bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande och i enlighet med de order vi fått från våra gruppledare väljer jag ut en.

Klockan är sen, och jag tror att jag ska försöka korta ned mitt inlägg något. Ni kanske känner igen diskussionen om priserna på livsmedel. Det är inte så konstigt, för det har blivit avsevärt mycket dyrare att handla i affären. Det jag kan vända mig emot, herr talman, är att väldigt mycket av politikens fokus ligger på handlarnas vinster. Det är precis som att alla handlare skulle skära guld, när faktum är att det egentligen inte är så. Börjar man granska omsättningen kan man se att vinsten inte är jättestor. Det är ett par kronor i vinst för varje hundralapp.

Däremot kanske politiken skulle granska punktskatter och moms längs vägen från jord till bord. Faktum är att det har hänt väldigt mycket från primärproduktionen till att ni kommer till butiken. Bönderna beskattas. Sedan har ni transporterna, korvfabriken och så vidare. Det händer ganska mycket innan varan hamnar vid kassan. Jag skulle också kunna påpeka att momsen för livsmedel ligger på 12 procent, vilket är betydligt mer än vad handlaren får in i sin plånbok när vi har stoppat våra varor i den högt beskattade plastpåsen och gått ut från affären.

Jag hoppas att vi kan återkomma till detta i skatteutskottet, kanske med ett gemensamt utskottsinitiativ där vi allihop granskar punktskatterna och momsen, så att vi kan behålla våra primärproducenter och bönder i det här landet. Är det så, mina vänner och kollegor, att vi vill att jordbruket ska vara en del av vårt totalförsvar är det nog dags att vi sänker kostnaderna och börjar där.

Detta för mig osökt in på en punktskatt som jag skulle vilja diskutera lite grann, nämligen koldioxid- och energiskatten på diesel. Här har regeringen valt att göra en förlängning av nedsättningen gällande jordbruk och skogsbruk. Centerpartiet var i fjol tillsammans med den dåvarande regeringen pådrivande för att sänka de här kostnaderna, men det gäller bara till juli nu i år. Den borgerliga regeringen har förlängt sänkningen året ut, vilket är väldigt bra. Skälet till att man sänkte kostnaderna för dieselanvändningen för våra jord- och skogsbrukare var att kostnaderna för insatsvaror blivit så enormt höga, till stor del orsakat av kriget i Ukraina. Syftet var att upprätthålla och stärka svensk livsmedelsproduktion under den extraordinära situation som rådde på grund av händelserna i omvärlden.

Herr talman! Vi i Centerpartiet skulle vilja permanenta den här nedsättningen av skatten på diesel som används inom jord, skogs- och vattenbruk. Vi skulle också vilja att den när det blir möjligt fasas ut och ersätts av ett jordbruksavdrag - ett slags grön skatteväxling. Dessutom skulle vi vilja införa en biopremie för rena biodrivmedel. Tanken med det är att det ska utjämna den prisskillnad som i dag finns mellan fossila och förnybara drivmedel.

Herr talman! Jag vill också säga några ord om energiskatten. Kraftvärmen är en fantastisk tillgång, eftersom det är ett stabilt och reglerbart kraftslag som kompletterar den variabla sol- och vindenergin. Men tyvärr är det så att det för ett par år sedan infördes energi- och koldioxidskatt på förnybar bioolja. Det var väldigt tråkigt, och det följer egentligen nästan samma utveckling som tyvärr skett för biogasen.

I och med den här skatten blev biooljorna nästan dubbelt så dyra som den fossila motsvarigheten. Många kraft- och fjärrvärmeproducenter hade anpassat sina pannor till ett förnybart bränsle som plötsligt beskattades som om det vore fossilt, det vill säga dubbelt så mycket. En annan konsekvens var att en del som hade tänkt ställa om inte gjorde det, eftersom det blev billigare att använda den fossila oljan. En del producerade bara värme och lät bli att producera el, trots att elbehovet är stort. Det blev helt enkelt för dyrt, eftersom skatten är så otroligt hög. Detta är inte bra för vår leveranssäkerhet gällande el och inte heller för omställningen till ett fossilfritt samhälle.

Därför vill jag uppmana mina kollegor i salen att försöka göra en ansökan till EU-kommissionen om undantag från statsstödsreglerna med målet att återinföra skattebefrielsen för biooljor. Det skulle vi tjäna på. Vi kommer definitivt att tjäna på det nästa vinter.

Herr talman! Det finns också en stor potential i att öka den svenska produktionen av solel de kommande åren. Visste ni att det i dag bara är omkring 1 procent av landets elproduktion som består av solel? Potentialen är ju så mycket större. Vi vill öka närproduktionen av solel genom att helt enkelt sänka eller slopa skatten på egenanvändning av solel.

Det är något som vi hoppas att vi skulle kunna bli ense om. Det finns säkert en väldigt stor potential med tanke på många industritak, ladugårdstak och andra tak som skulle kunna kläs med solpaneler. Det skulle också göra väldigt mycket nytta för uppvärmningen i industrierna och ladugårdarna exempelvis.

Avslutningsvis vill jag nämna någonting om platspåseskatten. Nu verkar den eventuellt försvinna. Inte mig emot, kanske jag ska säga. Det är inte för att det finns ett egenvärde i att använda just plastpåsar. Däremot var lagstiftningen väldigt dåligt utformad. Det har fått konsekvenser som egentligen borde ha åtgärdats för länge sedan, herr talman. Det har egentligen aldrig varit fråga om någon platspåseskatt.

Jag vet inte om ni känner till bolaget Gaia. Det är placerat i Helsingborg. Det har lagt tid, pengar och innovation på att utveckla det egna materialet biodolomer. Det är en sammansättning av flera olika förnybara material som man har gjort påsar av i Helsingborg.

De är inte gjorda av plast. De är nedbrytbara och möjliga att använda 50 gånger. Men de har likväl blivit belagda med plastpåseskatten för att de såg ut som traditionella plastpåsar och inte bedömdes vara till för varaktigt bruk.

Herr talman! Oavsett vad man tycker om plastpåseskatten bör man i varje fall instämma i att det lagstiftningsmässiga hantverket inte har varit särskilt framgångsrikt när man har lyckats lägga krokben för en svensk innovation som syftar till att ersätta just plastpåsarna.

Kortfattat är det på det sättet att EU har investerat mångmiljonbelopp i ett svenskt företag som har innoverat bärkasseindustrin. Samtidigt har en dåligt utformad svensk lagstiftning underminerat företaget.

På ritbordet är det en produkt som borde ha potentialen att utvecklas ytterligare, göras till en framgångsrik exportsuccé och genom det ersätta plastpåsar på platser där avfallshanteringen är sämre än i Sverige.

Herr talman! Jag anser slutligen att det är väldigt bra att plastpåseskatten ses över eftersom den i den nuvarande utformningen helt enkelt inte träffar målet, om tanken är att ha ett system som premierar det som är mer miljövänligt. Annars är det inget annat än ytterligare en inkomstkälla, en fiskal skatt för staten.