Fru talman! Jag förvånas alltid över att Ludvig Aspling faktiskt är jurist, med tanke på att jag själv har suttit i Europarådet och vet en hel del om rättsstatens principer, vilka konventioner vi har skrivit på och vad vi har förbundit oss att göra. Jag vet också att länder som Ludvig Asplings parti älskar - Ungern, Polen - ständigt kritiseras för brister när det gäller rättsstatens principer. Det är samma länder som EU konstaterar inte följer rättsstatens principer. Jag kan konstatera att Ludvig Aspling inte är någon sanningssägare när det gäller vad en rättsstatsprincip är.

Har vi agerat skyndsamt? Ja, med tanke på att vi kunde fatta besluten själva från någon gång i december 2021, när vi satt ensamma i regering. Sedan, ett par månader senare, utbröt ett krig, vilket Ludvig Aspling faktiskt också var med och försökte hantera här i kammaren. Vi var tvungna att sköta sluttampen och efterverkningarna av en pandemi. Att på sex sju månader komma fram med den utredningen skulle jag alltså säga var en skyndsam hantering under de förutsättningarna. De första sju och ett halvt åren fick vi ju - det är jag helt öppen med - kompromissa bort mycket. Jag tror att de flesta partier i denna kammare som inte har 50 procent förstår och har respekt för detta.

Men när vi kunde göra det och inte var tvungna att hantera krig och pandemi sjösatte vi detta. Det tycker jag snarare att Ludvig Aspling ska vara väldigt tacksam för, för det gör att den här regeringen kan fullfölja den politik som vi inledde i och med att utredningen redan är på plats.

Kanske kan vi också hitta långsiktiga förutsättningar för en hållbar migrationspolitik i det här landet, vilket vi också lade grunden för 2021. Förra året var det 7 000 personer som beviljades asyl; det kan inte ens Ludvig Aspling vara missnöjd med.