Herr ålderspresident! Jag tackar kulturministern för debatten.

Jag vet att många är engagerade i verksamheterna som bedrivs just nu på Musikaliska kvarteret, som säkerligen följer debatten. Jag vet att de över 27 000 personer som har skrivit under namninsamlingen säkert är mycket intresserade av kulturministerns besked i debatten i kväll.

Jag vill fortsätta att vara positiv, utifrån det engagemang jag hör från ledamöterna Ahlström Köster, Ollén och kulturministern om att man vill fortsätta att värna verksamhetens värde. I ett positivt scenario är kulturministern beredd att skjuta till medel för att stötta i det fall hyresförhandlingen inte slutar så att den inryms inom verksamheternas nuvarande budgetar. Men jag hör inte detta, utan jag hör att kulturministern säger att lokalerna egentligen inte har någon betydelse. Det är ett mer nedslående besked från kulturministern.

Ingenstans i debatten har jag eller ledamot Lawen Redar hävdat att vi ska gå över gränsen för principen om ministerstyre. Vi har pratat om budgeten och om kulturpolitiskt engagemang för viktiga verksamheter. De verksamheter som finns i centrala delar av Stockholm är också tillgängliga och fungerar som ett nav, inte minst för de lite smalare musik- och konstformerna inom Musikaliska Kvarterets verksamhet.

Fastigheten är ett byggnadsminne, och hela byggnaden omfattas av skyddsföreskrifter. Det är inte möjligt att bedriva vilken verksamhet som helst i huset. Den dynamik som råder där nu är unik, och jag menar att helheten i lokalerna är värd att värna.

Ett fruktbart utvecklingsarbete har skett under flera års tid. Min förhoppning är att man ska landa i något som kan få Musikaliska kvarteret att blomma framåt, och jag önskar att kulturministern också är beredd att verka i den riktningen.