Herr talman! Jag ber verkligen om ursäkt. Jim Svensk Larm förtjänar att jag benämner honom med rätt namn. Jag vet inte varför jag säger Larsson gång på gång. Men någonting är det.

Jim Svensk Larm brinner för arbetslinjen. Jag tror att han förstår att man når den också genom utbildningslinjen.

Vart jag mig i vårt vackra land än vänder ser jag vilka enorma utmaningar som vi står inför. Det är de utmaningar som jag tror att människor känner inte riktigt fick något svar av tidigare regeringar. Det handlar om svenska för invandrare och personer som kanske har en mycket låg grundutbildning och som kämpar med det svenska språket. Vi ska göra vad vi kan för att öka kraften i kunskaperna i svenska så att människor över huvud taget kan bli föremål för ett nystartsjobb, en arbetsmarknadsutbildning eller en yrkeshögskola och komma in och kanske delvis tidigare än i dag få gå på yrkesvux för att lära sig svenska.

Jag ser i våra skolor att elever sitter och kämpar bakom skärmarnas apati i stället för att ta del av böckernas magi. Och vi har 16 000-17 000 barn som lämnar grundskolan utan tillräckliga kunskaper. Detta måste få ett stopp. Det är också arbetslinjen och utbildningslinjen.

När det kommer till arbetsmarknadspolitiken är de insatser som vi gör - de tiotals miljarder som läggs på subventionerade anställningar och på programverksamheten och som vi har stärkt a-kassan med - till för att skapa trygghet och hjälpa människor. Men i grunden krävs det en näringspolitik i Sverige där företagsamheten växer och där man inte kan - hur mycket Socialdemokraterna än drömmer om och önskar det - ha hur höga skatter som helst. Det kommer att driva kompetens och företagsamhet ur landet och bara leda till att Arbetsförmedlingen tvingas växa ännu mer, egentligen mot sin vilja.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.