Herr talman! Jag tackar för denna kanonad av ingångar till människors verkligheter. Det handlar om alla de människor som går till jobbet varje dag, som söker jobb varje dag och som utbildar sig för att kunna ta ett nytt jobb. Jag är glad att ni som är här i kammaren också står på deras sida.
Jag börjar bakifrån. Jag tänker ändå att sänkt skatt gör att de personer som sliter får behålla lite mer. De kvinnor som är med mig när jag får min första tand och som kommer att vara med mig när jag spottar ut min sista förtjänar mer pengar i plånboken, som ett bevis på hur mycket vi uppskattar deras arbete. Det krävs också arbetsgivare som visar respekt för svårigheten att få ihop scheman och som jobbar emot alltför krångliga och onödigt delade turer och så vidare. De kvinnorna och även männen - vi vill ha fler män i välfärdssektorn - förtjänar all respekt.
Ett sätt att göra det bättre och se till att vi har resurser till välfärden är att alla vuxna svenska och friska människor går till jobbet. Kom ihåg att vi har 400 000 personer som är arbetslösa och 200 000 lediga jobb. Det är vad jag ärvde av alla regeringar som har gått före den här regeringen när jag tillträdde. Det känns ändå som att det var några som satt på händerna när det gällde att fixa matchningen.
Nu ska vi göra det bättre. Då gäller det att både ge möjligheter och ställa lite krav. Det är så vi kan säkra välfärden. Det är så vi kan öka skatteintäkterna i Sandviken, i Ljusdal och i Bollnäs. När människor går till jobbet växer kommunens möjligheter att anställa fler personer, och kloka politiker kan prioritera det som är absolut viktigast. För mig som liberal får det gärna vara barnen i skolan.
Jag kan tyvärr inte här utlova stora statliga utflyttningar. Men jag förstod att det fanns att stort intresse för Utbetalningsmyndigheten. Genom åren har myndigheter flyttats ut med både goda och mindre goda resultat. Och ibland har man försökt, men olika fackliga företrädare har satt klackarna i backen även när det gäller att flytta inte särskilt långt bort från den byggnad som vi nu befinner oss i utan kanske bara till någon annan del av den här staden eller en angränsande kommun. Men jag utesluter det inte.
Jag vill också understryka att det görs stora satsningar för att det ska bli fler poliser i Bollnäs, fler åklagare i Gävle och fler som arbetar inom kriminalvården. Då kan man se till att personer får avtjäna sina straff och får möjlighet till utbildning, behandling och vård, så att de kommer ut bättre på andra sidan. Allt det är satsningar som också kommer att komma inte minst Gävleborg till del.
Jag hör vad som sägs. Det är dock inte jag som ansvarar för detta. Men det är en fullt legitim önskan.
Det kom också en fråga om infrastrukturen. Jag måste vara lite tråkig och säga samma sak där; jag måste hänvisa till infrastrukturministern när det gäller att vi ska ha både vägar och järnvägar som fungerar. Det är avgörande att man kan resa till ett arbete.
Det var till exempel lite stökigt i kollektivtrafiken här i stan i dag. Jag bor själv i Örebro och har åkt tåg i 20 år. Till och från är det stopp. Någon har klippt av kopparledningarna. Någon annan gång finns det inte någon lokförare - hör och häpna! Alla möjliga saker krånglar till det.
Det är ganska bra att vi fokuserar på den räls som finns. Jag älskar järnvägsräls och är nästan besatt av järnvägsräls. Men jag tror att vi ska fokusera på den räls som finns. Det får gärna bli fler dubbelspår. Men vi ska kanske inte köra det projekt som ändå planlades och som skulle kosta mängder av miljoner. Det handlade om de så kallade snabbtågen, som fungerar alldeles utmärkt i Japan.