Fru talman! Det finns två problem med rysk gas: Den är rysk, och det är gas. Så sa Jan Björklund redan 2011. Sedan dess har Liberalerna konsekvent betonat riskerna med att Sverige gör sig beroende av ryska energikällor. Efter Rysslands invasion av Krim motionerade vi om att Sverige borde skärpa sanktionerna mot Ryssland, stoppa Nord Stream 2, stödja Ukrainas orientering västerut, förbereda för ukrainskt EU-medlemskap och verka för att EU:s sanktioner mot Ryssland utvidgas till energisektorn.

Jag är glad att vi har denna debatt i dag. Jag är glad att det är fler i denna kammare och i övriga Europa som nu delar vår bild. Putins Ryssland har agerat aggressivt mot grannländer i över ett årtionde. Lika länge har Liberalerna arbetat för en förändrad svensk hållning mot Ryssland men också vad gäller den svenska energipolitiken.

Vår position i dag är densamma som vi har haft under mer än ett decennium: Ryska fossila energikällor utgör en säkerhetspolitisk risk och bör undvikas.

Fru talman! Vi får aldrig mer hamna i en situation där vi i hög grad förlitar oss på andra länders energileveranser. Framöver måste den geopolitiska dimensionen finnas med i energipolitiken.

Vägen framåt ligger i att vi i Sverige fortsätter att driva på för att få med oss våra europeiska grannar på utökade sanktioner. Tills vi har lyckats med det anser jag att de företag som nu köper in rysk gas inte bara har ett stort ansvar utan även en reell möjlighet att påverka hur mycket rysk gas som kommer till Sverige. Här tycker jag att det skulle vara önskvärt om man från dessa företags håll agerar med större kraft än vad vi har sett så här långt.