Fru talman! Jag tackar utbildningsministern för svaret och för möjligheten att debattera denna mycket viktiga fråga.

Anledningen till att jag har ställt denna interpellation är den oro och till viss del förtvivlan som folkbildningen och folkhögskolorna känner runt om i landet. Denna oro har jag fått möta under vintern då jag har varit och besökt folkhögskolor och träffat företrädare för olika folkhögskolor. Det är en oro som tyvärr inte alls stillas av det svar som utbildningsministern precis har läst upp här.

Under ett av de besök jag gjorde i vintras på Södra Vätterbygdens folkhögskola i Jönköping mötte jag både deltagare och företrädare - deltagare i flera olika grupper som hade ett driv och ett engagemang. Jag fick följa med grupper som hade undervisning i engelsk historia, samhällskunskap och svenska med både engagerade lärare och engagerade deltagare. Temat var frihetsrörelser - något som jag själv och, tror jag, utbildningsministern också har pratat mycket om genom historien.

Det jag fångades av i dessa grupper var deltagarnas varierade ålder och erfarenhet, något som folkhögskolan verkligen bidrar till i skolsystemet. För mig som politiker och som en person som brinner för folkbildningen var det verkligen ett besök som gjorde att jag fylldes av energi.

Fru talman! Jag fick också en del kommentarer och medskick som gjorde mig berörd på djupet. Det var många olika deltagare som lyfte fram en känsla av frustration och oro och till viss del ilska och ledsamhet. De kände att det var ett politiskt klimat som misstänkliggjorde deras utbildning. Varför var deras utbildning mindre värd? Varför skulle deras val att läsa på folkhögskola misstänkliggöras? Varför skulle deras rätt till en andra chans - eller en annan chans - hotas?

Och varför var det inga företrädare för regeringen eller riksdagsledamöter från regeringspartierna som besvarade deras oro och deras frågor? Det var ju en insikt vid tiden för valet att man var rädd för Sverigedemokraternas syn på folkhögskola och folkbildning, och man hoppades att Liberalerna och Kristdemokraterna skulle kunna motverka detta. Men sedan valet hade man inte sett något av detta.

I det svar som utbildningsministern har gett här presenteras stora satsningar i vårändringsbudgeten. Det når inte ens upp till hälften av de satsningar vi socialdemokrater lade fram i vårt förslag till höstbudget, och det berör heller inte folkhögskolan, som vi här debatterar. Därför blir jag häpen. I en debatt om folkhögskolans värde och möjligheten till en andra chans presenterar man en satsning som visserligen når komvux - det är en jätteviktig verksamhet - men inte bidrar till folkhögskolans möjlighet att finansieras i framtiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellation

Då måste man börja fundera över vad som är regeringens prioriteringar. Folkhögskolans företrädare sitter just nu med budgetar och oro och vrider och vänder för att få pengarna att gå ihop till hösten och i framtiden. Här får de absolut inga svar.

Därför ger jag utbildningsministern återigen chansen att svara på de frågor jag ställde i min interpellation. Vad avser ministern att göra för att folkhögskolorna i fortsättningen ska kunna ge folk en andra chans, och kommer ministern att agera så att folkhögskolorna stärks i framtiden?