Fru talman! Jag ska börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Ofrivillig ensamhet, brist på gemenskap och för lite rörelse är allvarliga folkhälsoproblem som medför negativa konsekvenser för människors hälsa och välmående. Vi kristdemokrater är nu med och kraftsamlar för att få en bättre folkhälsa i landet. Regeringen föreslår flera satsningar, bland annat en gemensamhetssatsning för att bryta ensamheten inte minst hos äldre, ett fritidskort för barn och ungdomar, en utveckling av fysisk aktivitet på recept och en satsning på äldres möjlighet till idrott.

Folkhälsan påverkas av en lång rad politiska åtgärder inom exempelvis arbetsmarknad, miljö, ekonomi och den enskildes möjligheter att påverka sin egen vardag. Vi kristdemokrater menar att ett stort ansvar för hälsan ligger på den enskilde, men vården, liksom skolan och andra myndigheter, måste i större utsträckning stötta enskilda till bättre levnadsvanor som att sluta röka, minska sitt alkoholintag, äta nyttigare och röra på sig mer.

Fru talman! En stor satsning är nu på gång inom folkhälsoområdet. Ofrivillig ensamhet är ett samhällsproblem som får allvarliga konsekvenser. Ensamhet kan leda till såväl psykiska som fysiska sjukdomar och kosta både mänskligt lidande och stora vårdresurser. Ofrivillig ensamhet ökar också risken för hjärt-kärlsjukdomar, stroke, demens och psykisk ohälsa. Den ofrivilliga ensamheten för med sig stora negativa konsekvenser för samhället, särskilt bland äldre, vilket har förstärkts under covid-19-pandemin.

För att stärka folkhälsan och minska konsekvenserna av ofrivillig ensamhet föreslår regeringen en treårig gemenskapssatsning som under 2023 uppgår till 300 miljoner kronor. För 2024 och 2025 beräknas också 300 miljoner kronor årligen avsättas för ändamålet.

Av medlen föreslås att det under detta år ska riktas 145 miljoner till kommuner och regioner för specifika insatser för äldre genom äldresamtal och hälsosamtal. Samtalen ska framför allt riktas till äldre personer som inte har hemtjänst eller bor i särskilt boende. Från och med 2024 beräknas 100 miljoner kronor årligen avsättas för arbetet.

Regeringen föreslår också att 50 miljoner kronor avsätts under 2023 för att motverka ensamhet bland äldre. Därefter beräknar regeringen att avsätta 50 miljoner kronor per år under 2024 och 2025.

Regeringen föreslår även att idrottsrörelsens arbete med idrott för äldre förstärks med 25 miljoner under detta år och med 50 miljoner per år under 2024 och 2025. Efter 2024 beräknas den statliga satsningen på äldres idrottande uppgå till ungefär 70 miljoner kronor.

Dessutom föreslår regeringen att ytterligare medel avsätts till civilsamhällets arbete för att bryta den ofrivilliga ensamheten. Under perioden 2023-2025 beräknas 75 miljoner kronor årligen avsättas för ändamålet. Samtidigt bör målgruppen breddas från äldre personer till att omfatta även andra utsatta grupper där ensamheten kan vara betydande. Just civilsamhället och föreningslivet, som idrottsföreningen, kyrkan eller kulturföreningen, har en viktig uppgift som mötesplatser.

Kristdemokraterna och regeringen föreslår även att 5 miljoner kronor anslås 2023 för att kartlägga problemen med ofrivillig ensamhet och för att ta fram en nationell strategi inom området. Den nationella strategin är tänkt att kunna användas för att kraftsamla och förstärka arbetet med att förebygga och bryta ofrivillig ensamhet och isolering i flera samhällsgrupper.

Fru talman! Ett fritidskort som ger barn och unga möjlighet att delta i idrotts- och föreningslivet införs också. En aktiv och meningsfull fritid i gemenskap med andra är viktig för att motverka fysisk och psykisk ohälsa och ensamhet bland barn och unga.

Barn och ungdomar behöver få bättre tillgång till idrotts- och föreningslivet. Att öka barns rörelse, stärka konditionen och motverka stillasittande är viktigt här och nu. Det lägger också grunden för en jämlik hälsa längre fram i livet. För att värna barns och ungas tillgång till idrotts- och föreningslivet avser regeringen att också införa ett fritidskort. Särskilt barn och unga från socioekonomiskt utsatta hushåll ska med fritidskortet få förbättrade möjligheter att delta i fritidsaktiviteter.

Regeringen föreslår därför att 50 miljoner kronor avsätts under 2023 för att ta fram nödvändig infrastruktur för införandet av ett fritidskort till barn och unga. Under 2024 beräknas 731 miljoner kronor för att införa fritidskort, och från och med 2025 beräknas årligen 792 miljoner kronor för samma ändamål. Detta är en viktig folkhälsofråga, tycker vi i Kristdemokraterna.

Det finns stora hälsovinster med att öka den fysiska aktiviteten i befolkningen. Regelbunden fysisk aktivitet bidrar till förbättrad hälsa, psykiskt välbefinnande och livskvalitet. Det är därför angeläget att ge fler personer bättre möjligheter att röra på sig. Insatser för att stödja användandet av och följsamheten till fysisk aktivitet på recept gör det möjligt att nå grupper som löper särskilt stor risk att drabbas av psykisk och fysisk ohälsa kopplade till fysisk inaktivitet.

Fru talman! Kristdemokraterna och regeringen föreslår därför att 50 miljoner kronor avsätts för att utveckla användningen av fysisk aktivitet på recept, FaR. Det är beräknat till 75 miljoner kronor under 2024 och 100 miljoner från och med 2025 för detta ändamål. Fysisk aktivitet på recept ger fler personer möjlighet till förbättrad hälsa och psykiskt välbefinnande. Allt detta är för att stärka och förbättra folkhälsan.

Vi kristdemokrater är med och kraftsamlar för att få en bättre folkhälsa i landet.