Fru talman! Migrationspolitiken har inte lett till utanförskap. Däremot har en bristande integrationspolitik lett till att människor har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Man får inte tillräckligt med stöd för att exempelvis tillgodogöra sig språket. Vi har också haft en politik som innebär att människor inte får bosätta sig var de vill. Det kan möjligtvis ha lett till de skillnader vi ser i samhället.

Men jag vill komma tillbaka till detta: En väldigt bidragande orsak är att oavsett människors kompetens är det deras ursprung, vilket land de kommer ifrån, som avgör hur stora chanser de har att få arbete.

Jag har själv drabbats av rasismen. Jag vet att jag inte har fått jobb jag sökt på grund av att jag haft ett namn som inte varit svenskt. Jag kan också konstatera att jag står och debatterar med en person som inte ens försöker uttala mitt namn utan kallar mig för ledamoten. Det gör vi ibland, men jag undrar om det inte handlar om svårigheten att ens våga försöka sig på mitt namn.

Vi lever i ett land där alla människor borde ha möjligheter. För att alla människor ska ha möjligheter måste vi också ha en välfärd som vi kan lita på. Vi har just hört Mattias Eriksson Falk i ett tidigare inlägg stå och prata om hur mycket generella stöd kommunerna får, när vi vet att det är precis tvärtom. SKR pratar om att det bara kommer riktade satsningar från regeringen och att dessa ska gå till flera olika saker.

Vi behöver mer generella statsbidrag till våra kommuner - till Malmö, till Dorotea och till alla andra kommuner - för att de ska kunna satsa på välfärd och se till att vi får en bra integration och att alla människor i Sverige får ett arbete och ett värdigt liv. Det är någonting som Sverigedemokraterna vill förvägra dem.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 19 april.)