Fru talman! Det ryska angreppet på Ukraina är oprovocerat, orättfärdigt och olagligt. Det är en stor sorg att det ukrainska folket ska drabbas av krig på detta sätt. Men ett ljus i mörkret är att utrikesutskottets betänkande som vi debatterar i dag har kunnat läggas fram i enighet, med stöd från alla riksdagens partier.

Kriget har med rätta upprört svenska folket, som genom sina ombud i riksdagen rest sig som en man - det är inte ofta man kan använda det uttrycket eftersom vi är oeniga i så många andra politiska frågor, men här passar det - för att protestera mot det ryska anfallskriget. Enigheten är total. Samtliga partier i riksdagen fördömer kriget, fördömer de ryska krigsbrotten och står eniga bakom Sveriges stöd till ukrainska folket.

Allt detta är viktigt att säga eftersom vi kan utgå ifrån att utländska underrättelsetjänster följer vad vi säger här i kammaren för att se om det finns någon liten glipa att utnyttja för att försvaga trovärdigheten i vårt stöd till Ukraina. Men det gör det inte. Vi är eniga.

Sveriges stöd till Ukraina sedan invasionen förra året är nu uppe i mer än 21 miljarder kronor. Av dessa består det militära stödet av omkring 17 miljarder. Resterande del består av stöd i form av humanitär hjälp, civil krishantering och finansiellt stöd till den ukrainska statskassan. Omkring 50 000 ukrainska medborgare befinner sig som flyktingar i Sverige.

Sverige agerar aktivt inom EU och FN till stöd för Ukraina och har varit drivande för att få till maximalt hårda sanktioner mot Ryssland.

Sverige arbetar nu också för att vi efter kriget ska få en omfattande och gedigen rättsprocess där de ansvariga för de många ryska krigsbrotten ska kunna åtalas och dömas. Sverige har ökat sin finansiering till Internationella brottmålsdomstolen, ICC, och ställer upp med både åklagare och utredare. Vi arbetar även för att en särskild krigstribunal ska inrättas för själva aggressionsbrottet, det vill säga anfallskriget. ICC har inget mandat att åtala för sådana brott, men det är uppenbart för var och en att Rysslands angrepp på Ukraina är olagligt. Att ansvariga ryska politiker ställs inför rätta är därför mer än rimligt.

Det är inte bara svenska staten som är engagerad. Civilsamhällets organisationer har på samma sätt varit mycket aktiva. Nybildade hjälporganisationer har kommit till för att förse ukrainska armén med sjukvårdsmateriel och lastbilar. Insamlingar görs för att skicka dieselgeneratorer som ska förse befolkningen med el där de ryska terrorbombningarna har slagit ut elförsörjningen.

Överallt där man går i vårt land kan man se ukrainska flaggor. På kavajslagen bärs den ukrainska flaggan tillsammans med den svenska. Sveriges stöd till Ukraina är således kompakt och enigt.

Av beslutstekniska skäl föreslår utrikesutskottet att riksdagen avslår inkomna motioner, men det görs alltså i enighet med hänvisning till att det som efterfrågas i motionerna redan är under genomförande.

Fru talman! Låt mig nu säga några ord om den motion som Sverigedemokraterna har lagt fram rörande Sovjetunionens iscensatta massvält som drabbade Ukraina under åren 1932 och 1933 och som bär namnet holodomor. Sverigedemokraterna har föreslagit att riksdagen ska begära av regeringen att Sverige ska uttala att holodomor ska klassas som ett folkmord. Sverigedemokraternas intention bakom motionen är inte svår att förstå och sympatisera med. Den framtvingade massvälten har uppenbara likheter med den bombkampanj som Ryssland i dag utsätter Ukraina för. Då ville man att ukrainarna skulle svälta, nu att de ska frysa.

Ett symboliskt ställningstagande från riksdagens sida skulle på så vis vara en god manifestation till stöd för Ukraina. Emellertid finns även andra aspekter att beakta för ett parlament när det gäller historiska massövergrepp.

Juridiskt sett är folkmord en specifik term som definieras av FN:s folkmordskonvention från 1948, och god juridisk sed stadgar att man inte tillämpar nya lagar på gamla brott. Vi kallar detta för legalitetsprincipen. Sverige är en rättsstat, och som sådan agerar den med hjälp av lagar. Lagarna är statens verktyg.

Ska vi därför vara den noggranna rättsstat som vi vill vara måste vi ha en rättslig ordning för hur och när vårt parlament ska besluta om hur historiska händelser ska klassificeras. Vi har ingen sådan ordning i vår författning, och vi bör inte gå på i ullstrumporna och fatta symboliska beslut som visserligen känns bra men som inte har juridiskt bindande kraft.

Därutöver bör vi från riksdagens sida även vara försiktiga med att göra oss till en del av den akademiska diskussion som alltid förs om historiska händelser. Den svältkampanj som Josef Stalin utsatte Ukraina för var inte endast menad för den ukrainska befolkningen utan drabbade även människor exempelvis i Kazakstan.

Forskningen omkring svältkampanjen pågår ständigt, och det är inte ett parlaments uppgift att försöka fastställa vad som skett i det förflutna. Det är en uppgift som bäst utförs under fria former där forskare och allmänhet själva väljer de ord som ska beskriva massövergrepp. Forskarna behöver frihet att lägga till nya fakta och omtolka händelseförlopp utan att känna att den politiska makten står och tittar dem över axeln.

För Moderaternas del ser vi att holodomor har alla de karaktärsdrag som gör att man kan tala om händelsen som ett folkmord i allmänna ordalag. Ingen seriös aktör förnekar dess existens. Det behövs därför inte någon politisk insats för att kräva att dolda fakta tas fram eller att tidigare hemliga arkiv öppnas. Av juridiska och forskningsmässiga skäl menar vi därför att riksdagen bör avstå från ett formellt beslut om att klassificera holodomor som folkmord.

Fru talman! Ingen utrikespolitisk fråga har större betydelse för världen just nu än att Ukraina överlever som självständig nation, främst för ukrainarnas egen skull. På samma sätt som alla andra folk förtjänar de att leva i fred och frihet. Men det handlar också om världen i stort och om Sverige. Vi ska aldrig mer ha en världsordning där den starke har rätt att slå den svage bara för att han är starkare.

Jag vill tacka riksdagens partier för ett gott samarbete och yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)