Fru talman! När Rysslands illegitima och oprovocerade storskaliga invasion av Ukraina inleddes den 24 februari 2022 förändrades hela vår omvärld. Invasionen var och är ett angrepp mot Ukrainas territoriella integritet och suveränitet, men den är också ett angrepp mot varje lands rätt att självt välja riktning för det egna landet.

Fru talman! Varje suverän stat har rätt att göra självständiga säkerhetspolitiska vägval. Varje suverän stat har en territoriell integritet och ett politiskt oberoende. Det är en stöttepelare i det folkrättsliga regelverket. Därför är Rysslands olagliga invasion av Ukraina ett angrepp mot Europas säkerhetsordning och den fred som vi gemensamt, demokratiskt och konstruktivt har byggt upp sedan andra världskriget. Den freden har Ryssland valt att fullständigt försumma, och man har visat hela världen att Ryssland helt saknar respekt för de mänskliga rättigheterna, folkrätten och de internationella samfunden.

Det råder ingen tvekan om att den ryska ambitionen är att bygga upp Ryssland till en stormakt med kontroll över delar av före detta Sovjetunionen. Putins mål var att söndra Europa, men det misslyckades då vi i Europa enades som aldrig förr kring Ukrainas kamp. EU stärktes i sin övertygelse om att Ukraina inte får falla och att vägen till freden går genom seger för Ukraina.

Fru talman! Rysslands olagliga krig i Ukraina har visat sig vara en brutal historia som få trodde skulle upprepa sig på vår kontinent. Den stora ryska militära apparaten smular ned städer under sig, sätter terror i civilbefolkningen genom klusterbombningar av civila som tagit skydd, summariska avrättningar, systematisk misshandel, tortyr, våldtäkt och kidnappning av barn. Ofta tillfångatas civilbefolkning i ockuperat område för förhör som sedan slutar med tortyr och avrättningar. Filtreringsläger som påminner om koncentrationsläger har upprättats på flera ställen där man från ryskt håll vill rensa ut nationalistiska ukrainare innan de får fly vidare.

Två särskilt allvarliga krigsbrott är inriktade mot att knäcka det ukrainska samhället långsiktigt: systematiskt sexuellt våld och kidnappning och indoktrinering av barn. Det är billiga och långvariga vapen med målet att förnedra, demoralisera och skada motståndarsidan och ett helt folk. Dessa krigsbrott sätter djupa spår i hela samhället och försvårar läkning, återhämtning och uppbyggande av samhället efter kriget.

Genom medvetna och systematiska krigsbrott, massövergrepp och brott mot mänskligheten gör Ryssland nu allt för att tvinga Ukraina till underkastelse. Rysslands tillvägagångssätt hör hemma på den historiska soptippen. Just nu dödar Putins krig ukrainare men också de egna landsmän som skickas till fronten för att vara kanonmat. Det är skamligt och oacceptabelt och ska fortsätta fördömas i dess hårdaste mening. Händelserna i Butja, Tjernihiv, Kiev, Mariupol, Charkiv och dessa städers regioner är bara några få exempel på den ryska brutalitet som saknar all respekt för mänskliga rättigheter, krigets lagar och de internationella humanitära lagarna.

Fru talman! Barn påverkas särskilt av väpnade konflikter, även i Ukraina. För att säkerställa att deras behov och rättigheter tillgodoses i enlighet med FN-konventionen om barnens rättigheter behöver alla steg i såväl humanitär respons som återuppbyggnadsinsatser göras med ett integrerat barnrättsperspektiv. I Ukraina har man genomfört en behovsanalys rörande barns särskilda utsatthet och skyddsbehov i konflikten.

Kriget i Ukraina utgör en omfattande och akut barnrättskris. Ukrainas 7,5 miljoner barn lever under ständig stress, press och risk att utsättas för våld, inklusive dödligt våld, hot och andra kränkningar av sina mänskliga rättigheter. En oberoende FN-kommission har rapporterat att barn så unga som fyra år utsätts för sexuellt och könsrelaterat våld.

Den internationella brottmålsdomstolen utfärdade nyligen arresteringsorder mot Rysslands president Vladimir Putin och barnrättskommissionären Maria Lvova-Belova. Misstankarna rör tvångsförflyttning och deportation av barn från ockuperat ukrainskt område till Ryssland. Beslutet från den internationella brottmålsdomstolen är viktigt, men det behövs insatser från fler aktörer för att kartlägga de allvarliga brott som drabbar barn i Ukraina, ställa de ansvariga till svars och på olika sätt stödja dem som utsatts för övergrepp.

Det är viktigt att FN:s råd för mänskliga rättigheter fortsatt säkerställer ett starkt mandat för den oberoende kommissionen om Ukraina. Ett annat konkret steg vore att genom FN:s arbete för barn i väpnade konflikter inrätta en särskild mekanism för att bevaka och rapportera om allvarliga brott mot barn i Ukraina - en så kallad monitoring and reporting mechanism. FN:s arbete för att skydda barn i väpnade konflikter var något som Socialdemokraterna prioriterade under det svenska ordförandeskapet i säkerhetsrådet. Den internationella brottmålsdomstolens arresteringsorder mot Putin och Lvova-Belova har också riktat omvärldens blickar mot den utsatthet som barn lever med i krigets Ukraina.

Fru talman! När vi vaknade till Rysslands olagliga och storskaliga invasion av Ukraina agerade den socialdemokratiska regeringen blixtsnabbt och tydligt med att stödja Ukraina humanitärt, militärt och ekonomiskt. Det gläder mig att den högerkonservativa regeringen väljer att fortsätta på det spåret, men Ukraina behöver också förstärkt psykosocialt stöd för att hjälpa människor - särskilt barn - med de djupa traumatiska spår som satts hos dem. Sverige måste vara en stark röst och bistå Ukraina långsiktigt under återuppbyggnadsprocessen. Det gäller både materiellt och psykosocialt.

Ukraina behöver juridiskt stöd för att hantera lagförandet av och ansvarsutkrävandet för Rysslands aggressionsbrott mot Ukraina. Sverige har som nämnts välkomnat den internationella brottmålsdomstolens arresteringsorder mot Putin och Ukrainas initiativ till att inrätta en särskild tribunal, men vi behöver också fortsätta det långsiktiga stödet för att säkerställa ansvarsutkrävande och lagförande eftersom det här kommer att ta lång tid.

Regeringen har välkomnat beslutet från den internationella brottmålsdomstolen och vid flera tillfällen lyft frågan om ansvarsutkrävande med koppling till konflikten i Ukraina - men i utrikesdeklarationen saknas ett barnrättsperspektiv. Det lyser med sin frånvaro.

I allt arbete för ansvarsutkrävande behöver expertis på såväl barnrätt som jämställdhet finnas med. Det krävs särskild kunskap för att utreda barns situation i konflikter på ett sätt som tar hänsyn till barns rättigheter och särskilda behov. Barns könstillhörighet kan också påverka vilka hot och risker de utsätts för. Det finns även behov av ökat samarbete mellan olika institutioner som arbetar för ansvarsutkrävande. Därför är det viktigt att fortsätta stödet till FN så att FN inte skalas ned och att erkänna att FN faktiskt är det organ som samlar oss till diskussion, samarbete och samverkan och organiserar vårt gemensamma arbete.

(Applåder)