Fru talman! Jag ersätter Katarina Luhr i dagens debatt.

Under Miljöpartiets tid i regering tillsattes två utredningar som jag tror kan få stor betydelse i arbetet för att säkerställa att alla barn har rätt till sina föräldrar, oavsett hur deras familjer ser ut och oavsett hur barnen har tillkommit. Utredningarna har flera förslag som syftar till att säkerställa att alla familjer behandlas jämlikt. Det är av största vikt att förslag från dessa utredningar behandlas och tas vidare så snart som möjligt. Jag vill lyfta fram några av dem.

Det handlar framför allt om SOU 2022:38, som har nämnts tidigare i debatten. Den heter Alla tiders föräldraskap - ett stärkt skydd för barns familjeliv, och undertiteln fångar väl vilken typ av förslag utredningen lägger fram. Vi vill särskilt betona vikten av att föräldrabalken görs könsneutral för att undvika de olika särregleringar som finns i dag och som har gjort lagstiftningen svåröverskådlig.

Ett förslag är att införa det utredningen kallar föräldrafullmakt, vilket kommer att underlätta för familjer där andra än de juridiska föräldrarna tar ett omfattande föräldraansvar. Det finns ju många sådana familjer i Sverige i dag. Miljöpartiet välkomnar det här förslaget, och i nästa steg vill vi även se över möjligheten att ha fler vårdnadshavare än två.

Ett annat förslag från utredningen som Miljöpartiet särskilt välkomnar är utökade möjligheter till adoption. Utredningen föreslår att tidigare familjehemsföräldrar och personer som tidigare varit gifta eller sambo ska ha möjlighet att adoptera barn gemensamt även efter en separation. Detta är mycket positivt ur ett barnperspektiv eftersom det möjliggör att barnets bästa kan tas till vara i det enskilda fallet.

Miljöpartiet vill i förlängningen helt slopa kravet på att vuxna ska ha en viss form av relationsstatus för att kunna få föräldrarelation till ett barn. Relationen till barnet har ju ingenting med de vuxnas inbördes relation att göra.

Ytterligare ett förslag från samma utredning som vi vill uppmärksamma är förslaget om att begränsa möjligheterna till hävande av föräldraskap. Utredningen föreslår att talan måste väckas innan barnet fyllt tre år för att ett föräldraskap ska kunna hävas. Det är en rimlig begränsning ur ett barnperspektiv då det handlar om att skydda barnet mot att ett befintligt familjeliv bryts upp.

Utredningen har varit ute på remiss, och remissinstansernas svar har kommit in. Nu är det dags att skrida till verket med att lägga fram de här förslagen.

Fru talman! I en annan utredning, Nya regler om utländska föräldraskap och adoption i vissa fall, gavs bland annat förslag om föräldraskap efter surrogatarrangemang utomlands. Vi är medvetna om att surrogatmoderskap är en fråga som delar den svenska riksdagen och att det finns många olika uppfattningar även i den allmänna debatten. De här förslagen fokuserar dock på barnets situation.

Det är angeläget att regeringen tar förslagen vidare. Utredningen lades fram för ett par år sedan, och delar av den har redan tagits vidare av den förra regeringen. Det finns dock fortfarande delar som inte har tagits vidare. Svensk lagstiftning behöver anpassas så att barn i Sverige som har tillkommit efter ett surrogatarrangemang utomlands kan få rättsliga företrädare när det krävs för att säkerställa barnets rätt till privat- och familjeliv och barnets bästa.

De förslag som utredningen lämnar öppnar inte för kringgåenden av svensk lagstiftning eller ökad omfattning av surrogatarrangemang i utlandet. Utredningens förslag innebär att det rättsliga erkännandet i Sverige bör ske inom ramen för den befintliga adoptionslagstiftningen och att vissa bestämmelser om adoption inte ska gälla vid synnerliga skäl.

Utredningens förslag i denna fråga utgick till stor del från två avgöranden i Högsta domstolen som uttalade att det var nödvändigt att erkänna en utländsk dom om moderskap trots att det saknas lagstöd i Sverige för det, eftersom det inte fanns något annat sätt att tillgodose barnets rätt till privat och familjeliv och barnets bästa.

Domstolen uttalade i sammanhanget att den negativa inställningen till surrogatmoderskap i Sverige inte i ett enskilt fall kan väga tyngre än principen om barnets bästa och barnets rätt till privatliv. Miljöpartiet instämmer i den analysen. Barnet har ju ingen som helst möjlighet att påverka hur det har tillkommit.

I den diskussion och debatt som vi har haft i dag har det varit tydligt att det är väldigt många som brinner för samma frågor, alltså för barnens bästa. Det är många som har lyft fram olika aspekter av det som ibland bakas ihop och kallas lex Tintin.

Jag hade för någon månad sedan en interpellationsdebatt med justitieministern på det här temat och tittade då bland annat på den utredning som Miljöpartiet var med om att tillsätta när Miljöpartiet satt i regering med Socialdemokraterna, som resulterade i betänkandet Tryggare hem för barn. Vi konstaterade då att denna utredning inte gick så långt som bland andra kvinnorörelsen och barnrättsorganisationerna hade önskat, bland annat när det gäller att det inte kan vara fråga om umgänge eller vårdnad när man har utsatt barnet eller den andra föräldern för våld, vilket har tagits upp flera gånger i dag. Detta är någonting som vi hoppas tas vidare så snart som möjligt.

Det finns många reservationer i detta betänkande. Nu har jag suttit här under hela debatten och funderat på vilken jag ska yrka bifall till. Det är ju flera som har yrkat bifall till reservationer som har med just lex Tintin att göra, så jag väljer att i stället yrka bifall till reservation 19, som handlar om adoption ur ett barnperspektiv.