Fru talman! Jag fick alltså inget svar på vilka kommuner som planerar uppsägningar. Det fanns kanske inga sådana när Eva Lindh började gräva i sina papper.

Vi är fullt medvetna om att ett antal kommuner kommer att ha underskott det här året, och jag påpekade just det att det har varit ett par år med väldigt goda överskott och att många kommuner och regioner alltså har lagt pengar i resultatutjämningsreserver som man nu kan använda när det är dåliga tider.

Det är så det här systemet ska fungera. När det är goda tider kan man lägga undan pengar, och när det är dåliga tider kan man använda de pengar man har lagt undan, precis som länge varit möjligt för näringslivet. Nu har vi äntligen fått på plats att även vår offentliga verksamhet kan agera på samma sätt.

För Socialdemokraterna är det alltid så att om det är ont om pengar ska man skära i välfärden. Jag gav ett exempel, och det finns ganska många andra. Malmö stad kan ju börja med att sparka sina 170 kommunikatörer, så kan man låta bli att sparka 170 anställda i äldreomsorgen eller skolan. Någonstans måste även kommuner prioritera när det är dåliga tider. Vad är viktigast för medborgarna? Är det kommunikatörerna, eller är det personalen i äldreomsorgen? Det valet har varje kommun, och det valet måste varje kommun göra.

Det kan inte vara så att staten alltid ska garantera den volym på verksamheten som en kommun eller en region har, oavsett vad den innefattar. Nu är det skarpt läge. Nu gäller det att man prioriterar och använder pengarna klokt och att de kommuner som har kunnat lägga undan pengar kan använda dem nu när det är bistra tider.

Jag tycker att det är en lite konstig bild från Socialdemokraterna att det alltid är staten som ska skjuta till mer pengar när det fattas någonstans.

Jag sa tidigare att staten följer detta. Finansministern följer detta, och skulle läget bli mycket värre är det klart att staten återkommer. Men i dagsläget ser vi det inte.