Herr talman! Nu kan man tro att jag och Karin Rågsjö har synkat våra anföranden. Men så är inte fallet.

Miljöpartiet, liksom Vänsterpartiet, anser att Sverige behöver en folkhälsolag, precis som övriga länder i Norden har. Vi behöver ett regelverk som tydligare än i dag klargör hur ansvaret för folkhälsoarbetet ser ut på lokal, regional och statlig nivå. Ansvarsfördelningen mellan kommuner och regioner i folkhälsofrågor behöver tydliggöras, och kopplingen till miljömålen behöver stärkas.

Ju klarare det är för politiker, tjänstemän och invånare, desto mer sannolikt att folkhälsoperspektivet och folkhälsoarbetet kommer att lyftas fram mer och få större genomslag. Kommissionen för jämlik hälsa skrev i sitt slutbetänkande om behovet av ett sådant klargörande och föreslog en utredning som ska se över om existerande ansvarsområden är tillräckliga eller om en folkhälsolag bättre kan bidra till målet om en god och jämlik hälsa. Miljöpartiet hoppas att detta snart kan bli verklighet.

Det behövs generellt en bred jämlikhetsskapande politik för att uppnå målet om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Skillnaderna i hälsa mellan människor beroende på till exempel var i landet de bor eller vilken utbildning de har måste försvinna. Regeringen bör höja kraven på alla regioner att bedriva ett systematiskt förebyggande hälsoarbete. Alla invånare ska kunna få högkvalitativt stöd, hjälp och råd för att till exempel kunna förhindra undvikbara livsstilssjukdomar och kunna screenas för sjukdomar som kan botas enklare om de upptäcks i tid.

Herr talman! Det finns många åtgärder som kan vidtas för att förbättra hälsan hos olika grupper i befolkningen eller förhindra svår sjukdom, och jag vill särskilt nämna några av dem.

Miljöpartiet anser att regeringen bör överväga initiativ som i alla regioner säkerställer ökad rådgivning och förskrivning av så kallade Prep, det vill säga behandlingar som kan minska risken för att hiv överförs. Det är särskilt viktigt att de som tillhör olika grupper som har en ökad risk för att få hiv-viruset överfört, till exempel män som har sex med män och migranter från vissa länder samt deras partner, får förbättrad tillgång till detta genom riktad information. Det är även viktigt att smittskyddslagens intentioner efterlevs och att tillgången till testning för hiv i regionerna möter de faktiska behoven.

Mäns våld mot kvinnor och annat våld i nära relationer är ett stort folkhälsoproblem, och arbetet mot detta behöver införas som ett nytt målområde i den nationella folkhälsopolitiken.

Miljöpartiet anser att regeringen bör ge Folkhälsomyndigheten i uppdrag att se över behoven för vaccinationsprogram för äldre, vilket också är en fråga som flera här inne har lyft fram i dag. Regeringen bör överväga om vacciner och även screeningar i linje med expertmyndigheternas rekommendationer ska vara kostnadsfria för äldre över en bestämd ålder i hela landet. Som det är nu finns en överhängande risk att människors ekonomiska situation blir avgörande för vilka vacciner de har tillgång till.

Herr talman! Psykisk hälsa och suicidprevention är ett annat högst angeläget område. Regeringen har i regeringsförklaringen aviserat att man ska tillsätta en haverikommission varje gång en människa dör i suicid.

Detta är en fråga som Miljöpartiet har drivit länge, och vi välkomnar verkligen detta. Men jag vill ta tillfället i akt att lyfta fram att händelseanalyser behöver göras även vid självmordsförsök, inte minst eftersom personen det handlar om då är kvar i livet och kan bistå med bättre förståelse för vad som hade kunnat göras för att undvika att självmordsförsöket gjordes. Det blir ett viktigt bidrag till det förebyggande arbetet.

Miljöpartiet vill att Sverige ska vara ett land där det finns bra och verksamma insatser för personer med psykisk sjukdom, psykisk ohälsa och suicidrisk - såväl direkta insatser som förebyggande. Den nationella hjälplinje som fanns tidigare fyllde en viktig kompletterande funktion, och det var många som blev bestörta när den lades ned.

Organisationerna Suicide Zero, Funktionsrätt Sverige och Nationell samverkan för psykisk hälsa har initierat ett upprop och en namninsamling för att återinrätta den nationella hjälplinjen. Den 21 februari överlämnades drygt 10 000 namnunderskrifter till ministern.

Folkhälsa

Folkhälsomyndigheten fick redan 2021 ett uppdrag att analysera behovet. Ett kompletterande uppdrag har rapporterats, och frågan ligger på regeringens bord. Behovet av linjen är mycket stort, och såväl avgränsningsfrågor som tekniska lösningar har utretts. Miljöpartiet hoppas nu att den nationella hjälplinjen kommer att återinrättas.

Slutligen, herr talman, vill jag lyfta fram ett upprop som nyligen publicerades i Aftonbladet. Det var drygt 130 undertecknare, bland annat läkare, annan vårdpersonal och forskare. Skribenterna påpekade att Världshälsoorganisationen beskriver klimatförändringarna som det största hälsohotet mänskligheten står inför. De menar också att dessa frågor inte behandlas med den tyngd som de fordrar trots att Folkhälsomyndigheten själva påpekar att klimatförändringarna försämrar förutsättningarna för att skapa en god folkhälsa i Sverige.

Folkhälsa

Skribenterna har tre uppmaningar till Folkhälsomyndigheten: att tydligare kommunicera att klimatkrisen är det största hotet mot folkhälsan, att påpeka behoven av kraftfulla förebyggande klimatåtgärder och att differentiera mellan olika uppvärmningsscenarion, så att allmänheten får kunskap om skillnaden i hälsopåverkan vid olika graders uppvärmning.

Miljöpartiet välkomnar detta och andra inlägg i debatten som på olika sätt synliggör vilka olika typer av effekter som klimatkrisen för med sig och kommer att föra med sig framöver. Vi hoppas att fler inlägg av detta slag kommer att följa och att medvetenheten om klimatkrisens hälsoeffekter kommer att öka.

Jag står bakom Miljöpartiets samtliga reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall enbart till reservation 1 under punkt 1. Reservationen handlar om en folkhälsolag.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 19 april.)