Fru talman! Jag tackar John E Weinerhall för svaret.

Detta skulle inte bli en debatt om målet. Jag ville bara understryka att det inte är något galet eller konstigt utan att OECD-Dac uppmanar länder att ha ett procentmål och att Sverige har haft ett ambitiöst sådant. Jag hoppas att ambitionerna höjs så att vi åter kan komma upp i det.

John E Weinerhall tog upp avräkningarna, och det är mycket bra att man har satt ett tak för dem. Vi i Miljöpartiet har alltid velat ha så låga avräkningar som möjligt och under vår tid i regeringen gjorde allt vi kunde för att minimera dem. Vi hade behövt ett sådant verktyg som nu är framförhandlat, och det är väldigt bra att det finns.

Åter till den feministiska utrikes- och utvecklingspolitiken. Alla hoppades att regeringen och Moderaterna bara skulle ta bort etiketten, men nu har vi fått reda på att ingenting finns kvar. Det finns visserligen ett löfte om att det ska tas fram en ny SRHR-strategi, vilket är bra. Kvinnors rätt till sin egen kropp och till sin sexuella och reproduktiva hälsa är helt avgörande för många av de andra utvecklingsmålen, så inget fel i det. Men det finns inget kvar av satsningarna på jämställdhet i alla våra internationella forum. Planer, projekt och instruktioner till ambassader har tagits bort. Man arbetar inte längre med denna fråga.

Vi här i riksdagen vet inte hur regeringen pushar i internationella forum, där man faktiskt måste jobba med detta. Vi vet att man har dragit ned på pengarna till civilsamhället, som också jobbar med jämställdhetsfrågor på många olika sätt.

Jag vill ha ett lite tydligare svar från John E Weinerhall. Hur kan vi i riksdagen veta att regeringen har fortsatt höga ambitioner när det gäller jämställdhet?