Fru talman! Jag måste få kommentera några saker som John Weinerhall sa från talarstolen som var ganska konstiga.

Det första var att enprocentsmålet skulle vara något lite stolligt eller konstigt. Det är det inte. OECD uppmanar alla länder att ge minst 0,7 procent av sin bni och sitt välstånd till utvecklingssamarbete och bistånd. Det är alltså inget konstigt med det. Sverige har hittills velat mer, vilket verkligen inte är dåligt. Det är bara att beklaga att den moderata regeringen drar ned på det.

Det andra var att vi inte skulle veta vart det svenska biståndet går. Det vet vi. Det finns hur mycket utvärdering som helst av vart biståndet går. Det är bara de som inte bryr sig om att titta eller de som av någon anledning vill undergräva biståndets legitimitet som fortsätter att säga detta. Jag hoppas att Moderaterna på alla sätt tar reda på vart biståndet går och att man därefter inte längre vill undergräva legitimiteten.

Men det var egentligen inte detta jag ville fråga om, utan min fråga gäller något som regeringen och Moderaterna har varit tydliga med, nämligen avskaffandet av den feministiska utrikes- och utvecklingspolitiken. Man har sagt sig vilja ta bort etiketten, men nu visar det sig gälla även alla planer och instruktioner.

Hur tänker sig John E Weinerhall och Moderaterna att man med biståndet ska uppnå ökad jämställdhet om man inte sätter några faktiska mål, planer eller instruktioner i verket?