Herr talman! Man kan ha en fin retorik, men det är handling som räknas i verkligheten. Jakob Olofsgårds parti sitter i dag i Sveriges regering, och regeringen har en avsaknad av bostadspolitik, skulle jag säga. Det är många saker som Jakob Olofsgård säger. Men jag, som är ordförande i civilutskottet, ser inga reformer komma, och det gäller inte bara mig.

Det byggs inte bostäder över huvud taget. Vad gör Jakob Olofsgård för dem som inte kan köpa sina bostäder och för att det ska byggas hyresrätter? Då menar jag inte det som Jakob Olofsgård kallar för behovsbostäder, det vill säga social housing. Där ska man bygga billiga gettobostäder med låg standard för fattiga människor. Det är fattigbostäder. Det vill vi inte ha. Det skapar segregation. Det vill vi inte ha. Hur gör man för att kunna bygga vanliga hyresrätter för de människor som inte kan köpa sina bostäder?

Jag har 50 sekunder kvar av min talartid. Jag vill passa på att ställa den fråga som jag ställde tidigare om trygghet och trygga bostäder.

Återigen handlar det om att man ska vräka barnfamiljer vilkas barn begår brott. Jag har inga problem med att barnen som begår brott ska lagföras. Min fråga handlar om alla andra som inte har begått brott. I det här förslaget kommer de att vräkas.

Den första frågan är: Vart ska de ta vägen? Den andra frågan är: Är Jakob Olofsgård och hans regering för kollektiv bestraffning?

Vad tänker ni om att det strider mot barnkonventionen att barn kommer att vräkas? Vad säger Jakob Olofsgård om alla kvinnor som blir utsatta för våld av sina män och som också riskerar att vräkas och inte få något stöd? Det vill jag gärna ha svar på.