Herr talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till förslagen i betänkandet.

Jag är lite halt i dag. Min påskledighet bestod i att praktisera det vi i dag ska debattera, nämligen bostadsbyggande. Det påminde mig om att det är ett hårt arbete att bygga bostäder och att det är förknippat med en hel del slit och faror, vilket mitt knä fick erfara.

Det för oss in på dem som i dag sysslar med bostadsbyggande. De snickrar och sliter och har just nu en väldigt svår ekonomisk situation med hög inflation och höga räntor som har satt käppar i hjulet för bostadsbranschen. Man håller andan och inväntar besked om vart inflationen, kärninflationen och räntorna tar vägen och vad Riksbanken gör.

Regeringens finanspolitik innebär åtgärder för att se hur man kan bekämpa inflationen. Det är just nu nummer ett för de barnfamiljer som inte får sin ekonomi att gå ihop, som inte har råd med sin bostad och som kämpar på alla fronter. Det handlar om den höga räntan och den höga inflationen. Det är nummer ett för alla och slår särskilt mot de mest utsatta. Därför är det samtidigt viktigt att regeringen nu har en ny ansats i bostadspolitiken och i detta läge arbetar fram och skapar nya förutsättningar för att bygga de bostäder som efterfrågas när det vänder.

Sju av tio önskar i dag äga sitt boende, enligt många undersökningar. Därför behöver bostadspolitiken ha genomslag just när det gäller det ägda boendet. Av dessa sju av tio drömmer de flesta om ett eget hus, en egen täppa, något stort eller något litet – ett småhus. Med drömmen om en egen villa kommer också det egna ansvaret för att sköta om och ta vara på det man äger för att på så sätt även ha möjlighet att påverka sin boendeekonomi. För den som inte har råd att renovera med hjälp av hantverkare finns ju möjligheten att helt eller delvis göra insatsen själv och på så sätt hålla ned sin boendekostnad.

Därför blir friheten i det ägda boendet annorlunda jämfört med det hyrda. Att finnas på en bostadsmarknad skapar i längden alltid ett billigare boende. Det går att amortera ned sin boendekostnad. I längden behövs detta för att skapa en låg boendekostnad i det ägda boendet. Det är frihetskänslan i att kunna påverka sin boendeekonomi och ta ansvar för sitt ägda boende som nu sju av tio drömmer om. Det är det vi kallar för husdrömmar.

Att människor äger sitt boende motverkar även segregation och trångboddhet, då det blir ett större utbud av boendeformer i ett bostadsområde. Det var därför välkommet att regeringen aviserade att reformer behövs för att de grupper som har svårt att komma in på den ägda marknaden ska kunna göra det. Det ligger nu många sådana arbeten och utredningar på regeringens bord.

Samtidigt finns det en inneboende frihet – nu säger jag det – även i det hyrda boendet. Jag hoppas att alla här inne hörde det. Den här regeringen arbetar för alla boendeformer. Om man är ung, student eller ny på en ort, om människors liv har gått skilda vägar, om ett nytt boende av någon anledning behövs snabbt eller om man helt enkelt värdesätter friheten att inte behöva bry sig så mycket om det praktiska kring ett boende kan det hyrda boendet självklart vara mycket bra.

Det är därför viktigt att regeringen nu har gett länsstyrelserna i uppdrag att redovisa vilka åtgärder som behövs för att samverka med våra kommuner i syfte att öka det totala bostadsbyggandet. Detta kommer att ge en bra och överskådlig bild av vilka nationella åtgärder som sedan behövs för att åstadkomma ett ökat bostadsbyggande.

Även i budgeten för 2023 ligger tyngdpunkten på att dessa åtgärder behövs för att möjliggöra för fler att äga sina boenden, och det är mycket välkommet att detta är i fokus. Oavsett boendeform börjar allt bostadsbyggande alltid med markfrågan. Utan kommunernas planberedskap kommer det inte att byggas några bostäder, speciellt inte några småhus.

Enligt statistik från SCB har vi inte haft ett så lågt småhusbyggande på 100 år, trots den högkonjunktur vi har bakom oss. Vi är sämst i Europa på att bygga småhus – det som sju av tio efterfrågar. Hur kommer det sig? Det är bra att vi har byggt hyresrätter; det ska vi fortsätta att göra. Men internationellt sett sticker Sverige ut på ett anmärkningsvärt sätt när det gäller just småhus och ägt boende, trots att sju av tio drömmer om den lilla ägda gräsplätten.

Den som har byggt ett eget småhus vet att det är förknippat med stora utmaningar när det gäller både markfrågor och byggtekniska frågor. Något som alltid är kostnadsdrivande för en byggherre är svårigheter med standardisering och effektivt bostadsbyggande. Det har också att göra med kommuners olika särkrav. Därför är det nu naturligt för regeringen att jobba med till exempel typhusgodkännanden och se vad det kan innebära, framför allt för det industriella byggandet.

Herr talman! Som min kollega från Moderaterna berättade var vi några stycken som besökte Skärholmen. Vi träffade Skärholmens fastighetsägare och fick höra om den platssamverkan de bedriver tillsammans. Det är ett mycket bra initiativ där man använder vetenskapligt beprövade metoder. Det handlar om självklara saker: att ta hand om sitt bostadsområde och skapa trygghet tillsammans. Detta har gjorts med stor framgång.

Det finns dock ett ”men”. I områden där det finns fastighetsägare som valt att inte ingå i denna mycket bra samverkansmodell, som vi kallar för BID-samverkan, kan det vara så lite som en cykelväg som skiljer ett tryggt bostadsområde från ett otryggt bostadsområde, där madrasser är staplade vid fönstren och barn bor vid trappuppgångar med kriminell verksamhet. För någon vecka sedan föll en ung man offer för gängkriminaliteten i just Skärholmen.

Detta visar på problematiken. Vi gör mycket, men det behövs tuffare krav. Det är tydligt. För att fler ska kunna leva i sin boendedröm, oavsett var den är, i hyresrätt eller i ägt boende, behöver kraftfullare insatser göras. Här vill jag åter nämna BID-platssamverkan. Liberalerna vill tillsammans med samverkanspartierna se obligatorisk platssamverkan i utsatta områden. Hela bostadsområdet ska bli tryggt, inte bara det som finns på ena sidan cykelvägen. Och man ska inte kunna åka snålskjuts på andra. Det får inte vara så att några gör jobbet och de andra inte behöver vara med och skapa ett attraktivt och tryggt område.

Vi ser fram emot den mandatperiod vi har framför oss. Vi ska arbeta fram bostadspolitik som gör skillnad för alla människor.