Herr talman! Sverigedemokraterna har ett flertal reservationer i betänkandet, men för tids vinning önskar jag endast yrka bifall till vår reservation 4 om ett systematiskt regelförenklingsarbete.

Med det sagt, herr talman, kan man konstatera att en aktiv regelförenklingspolitik i över ett decennium har lyst med sin frånvaro. Berörda intressenter menar ofta att den senaste regering som bedrev ett faktiskt regelförenklingsarbete som gjorde skillnad skulle ha varit den första Reinfeldtregeringen – en regering som det refererades till i det tidigare replikskiftet.

Sedan dess har mycket sagts men lite gjorts, vilket också syns i de uppskattningar av näringslivets kostnader för regelkrångel och byråkrati som presenterats. Det är uppemot 200 miljarder årligen, enligt Svenskt Näringsliv. Tillsammans med elpriser, kompetensförsörjning och brottslighet utgör regelkrångel och de kostnader som detta orsakar de största utmaningarna för det svenska näringslivet.

Det var mot den bakgrunden Sverigedemokraterna redan för flera år sedan tog fram sin första rena regelförenklingsmotion och därigenom, mig veterligen, blev det första partiet med en specifik kommittémotion på temat.

Herr talman! Trots att lite har skett har frågan varit ständigt aktuell och debatterats flitigt. Det har alltså inte funnits någon brist på engagemang i frågan under de tidigare regeringarna. Politiska förslag på förbättringar har det dessutom funnits gott om. Diverse utredningar och sammanställningar från näringslivet med mera har presenterats, så det har uppenbarligen inte rått någon brist på förslag på regelförenklingsarbete.

Givet att regelförenklingar dessutom inte belastar statskassan utan tvärtom snarare lär generera skatteintäkter på sikt har det inte heller rått någon brist på resurser. Utifrån den beskrivningen tycks bristvaran i stället ha varit politisk handlingskraft snarare än någonting annat.

Det går inte att skylla detta på någon enskild politiker, och inte ens på någon enskild regering. Arbetet har som sagt brustit länge, och många bär tillsammans skulden för detta. Flera näringsministrar har misslyckats, och dessutom ägs många av de enskilda exemplen på regelförenkling av andra statsråd än näringsministern, även om näringsdepartementet utgör navet i regelförenklingsarbetet.

Herr talman! Det konstiga är att det, trots denna brist på prestation över flera valperioder, inte har funnits någon uppenbar politisk konflikt i frågan. De som hittills har uttalat sig har naturligtvis stått bakom regelförenkling. Och annat vore märkligt, kan man tycka. Inget parti går till val på mer regelkrångel eller säger rakt ut att man står bakom onödig administration och byråkrati och onödigt regelkrångel.

Trots detta har det skett en överimplementering av EU-direktiv. Konsekvensutredningar av ny lagstiftning har brustit, och uppföljningen av reglers utfall har uteblivit. Här har flertalet partier en läxa att lära. Hur kommer det sig att alla förespråkar regelförenkling men att ingen lyckats leverera densamma?

Jag inser att jag har inlett med en relativt dyster verklighetsbeskrivning och skulle därför vilja göra ett försök att muntra upp åhörarna i stället. Sedan valet har vi en ny regering med ett regeringsunderlag som i sitt sakpolitiska avtal tydligt stipulerat att det ska bli lägre administrativa kostnader för företag.

I detta regeringsunderlag ingår Sverigedemokraterna, som länge drivit på för regelförenkling. I vår regelförenklingspolitik har vi berört såväl processrelaterade frågor som enskilda förslag på regler att avskaffa.

Processuellt har vi bland annat förespråkat ett tyngre mandat för Regelrådet genom en flytt från Tillväxtverket till Statsrådsberedningen och en stoppfunktion för regler med bristfällig konsekvensutredning så att man får tänka om och tänka nytt för att gå fram med förslagen på nytt. Vi har förespråkat solnedgångsklausuler på ny lagstiftning för att säkerställa att effekten blev den som avsågs och att förordningen annars ska rinna ut och avslutas.

Vi har förespråkat ett implementeringsråd för att garantera att vi slutar upp med den överimplementering av EU-direktiv som regering på regering har ägnat sig åt och dessutom ansett att detta behöver ha ett brett mandat. Vi har förespråkat förenklingsuppdrag till myndigheter och lagkrav på efterhandsbetalning av tillsynsavgifter och rent allmänt ansett att proportionalitetsprincipen bör blir vägledande i större utsträckning när det kommer till regelimplementering.

Gällande enskilda regler har vi bland annat legat på för att slopa danstillståndet och hotelltillståndet, för att se över och förbättra eller avskaffa dagens system för personalliggare såväl som kassaregister i hotell- och restaurangbranschen och för att förenkla diverse tillståndsprocesser.

Herr talman! Allt det jag nu har belyst ryms inte inom ramarna för detta betänkande, men jag vill ändå beskriva den regelförenklingspolitik som Sverigedemokraterna länge har stått bakom. Nu har vi dessutom en ny regering, som i det stora hela delar vår ingång i frågorna.

Viss positiv förändring har faktiskt redan skett. Regelrådet och Verksamt.se har båda fått utökade medel genom vår budgetproposition. En proposition rörande avskaffat tillståndskrav för offentliga danstillställningar har landat hos riksdagen. Inrättandet av ett implementeringsråd aviserades i budgetpropositionen och är därför att vänta.

Senast i dag diskuterade jag och utskottskollegorna tillhörande regeringsunderlaget i näringsutskottet dessa frågor med energi- och näringsminister Ebba Buschs båda statssekreterare. Därför vet jag att arbetet pågår framåt, inte minst med de förslag som ryms i förenklingsutredningen. Personligen – och jag inser att jag ofta som politiker landar i den slutsatsen – önskar jag att saker kunde gå snabbare än de gör, men det tycks vara något man får leva med i rollen som politiker.

Jag skulle vilja avrunda med att på nytt belysa att jag har konstaterat hur flera regeringar har misslyckats på detta område. Det är därför upp till denna regering att visa vad den går för. Det kan man sannolikt inte avgöra redan nu, men jag kan lova att Sverigedemokraterna som en del av regeringsunderlaget kommer att göra sitt yttersta för att de här frågorna är och förblir högt upp på energi- och näringsministerns såväl som på andra ministrars dagordning.

När vi går till val på nytt ska vi kunna visa upp för det svenska näringslivet vad vi har åstadkommit och vilken förändring vi har skapat.