Herr talman! Vi debatterar näringsutskottets betänkande 2022/23:NU14 gällande immaterialrättsfrågor. Sverigedemokraterna har fyra reservationer i detta betänkande. Av tidsskäl väljer jag att yrka bifall endast till reservation 1.

Herr talman! Sveriges väg från ett fattigt bondesamhälle till en rik, välmående industrination har möjliggjorts av bland annat naturtillgångar, arbetsmoral, bildning, god energiförsörjning och icke att förglömma fantastiska uppfinnare och företag som tagit vara på och utvecklat nya idéer.

Från Sverige, det lilla landet i norr, har det kommit många omdanande och sedermera världskända uppfinningar, exempelvis Tetra Pak, lättbetongen, sfäriska kullagret, skiftnyckeln, propellern, dynamiten, trepunktsbältet, rullatorn, pacemakern och Spotify. Det är uppfinningar som i många fall lett till ekonomisk utveckling, ökat välstånd och längre livslängd, inte bara för oss utan också för många andra runt om i världen.

Svenska folket har på många sätt varit exceptionellt vad gäller uppfinningar och innovationer. Det har bland annat lett till framväxandet av framgångsrika svenska företag som blivit internationella. Men förändringar i omvärlden kombinerat med svag inhemsk politik har successivt medfört att allt fler av dessa framgångssagor köpts upp av utländska intressen eller flyttat utomlands.

Herr talman! I takt med teknikutvecklingen och informationssamhällets mognad har immateriella värden blivit en alltmer betydelsefull del av samhällsekonomin. Regler kring patent och upphovsrätt har blivit allt viktigare och mer komplexa. Utvecklingen har även inneburit att teknik och information sprids, konsumeras och förbrukas mycket snabbare än tidigare.

Digital teknik och internet utgör alltmer den primära plattformen för såväl den demokratiska debatten som spridning av information och nyheter och konsumtion av kulturalster och underhållning. Samtidigt bygger det upphovsrättsliga regelverket fortfarande i stora delar på den ordning som tillkom när tryckpresstekniken utgjorde basen för informationsspridning.

Herr talman! För nya tider behövs ny politik. Och för att skapa förutsättningar för nya framtida framgångsrika företag behöver grogrunden för nya uppfinningar och innovationer stärkas. Våra motioner på området adresserar därför olika hinder för att återigen göra Sverige till en blomstrande, innovativ industrination och omfattar ett antal förslag för hur Sverige kan skapa, främja och skydda nya uppfinningar och innovationer.

Våra motioner adresserar också en annan otroligt viktig fråga: hur vi på bästa sätt kan värna både upphovsrätten och yttrandefriheten i ett modernt digitalt samhälle. För att öka möjligheterna och viljan att fullfölja en kommersialisering av uppfinningar och innovationer menar vi att en försäkringslösning med en statlig garanti bör införas. Den ska kunna användas av den som hamnar i en tvist om intrång från tredje land.

I en internationell jämförelse har Sverige visat sig ha få patenttvister som avgörs i domstol. Det finns skäl att tro att det beror på att den svagare parten, ofta en enskild uppfinnare, riskerar att få betala väldigt höga rättegångskostnader vid ett förlorat mål. Vi föreslår därför att det under vissa förutsättningar införs ett tak för rättegångskostnader vid patenttvister.

Herr talman! I en alltmer global, komplex och regelstyrd värld ökar även behovet av samordning och kunskap. För att hjälpa uppfinnare och företag att skydda sina immateriella tillgångar föreslår vi att ett kunskapscentrum för dessa frågor inrättas. Det ska vara ett slags forum för att samla, knyta samman och sprida kompetenser inom berörda områden.

Sist men inte minst vill jag nämna vår reservation 1, som bland annat bygger på Sverigedemokraternas kommittémotion 2022/23:939 gällande upphovsskyddade konstverk på offentlig plats. Med offentlig konst avses konstverk placerade i det offentliga rummet, parker och torg. De är oftast finansierade med skattemedel. Patent- och marknadsdomstolen beslutade i juni 2017 att offentlig konst inte får fotograferas och därefter publiceras i digitala kanaler där privatpersoner och andra kostnadsfritt kan ta del av konstverken utan att fysiskt besöka platsen.

Vi anser att det är orimligt. Upphovsrättslagstiftningen bör revideras så att offentlig konst, vars syfte är att vara fritt tillgänglig för allmänheten, även ska vara kostnadsfri via digitala kanaler. Således behöver lagen i detta hänseende moderniseras och göras teknikneutral. Det bör helt enkelt bli tillåtet att utan sanktioner ta kort på offentlig konst för att till exempel dela i sociala medier.