Protokoll 2022/23:87 Onsdagen den 12 april

/ (forts. från § 12) Vissa frågor om hälso- och sjukvårdens försörjningsberedskap (forts. SoU11)
Anf. 139 Karin Rågsjö (V)

Fru talman! Under lång tid har Sveriges beredskap inför pandemier, kriser och krig försvagats betydligt. Det handlar om kommersialisering av hälsovård och läkemedel som har gjort att tillgången till detta extremt sårbar. Just in time har varit ledorden för detta.

På senhösten 2019 lade jag fram ett förslag till utskottsinitiativ om just beredskap. Den 1 oktober var det nämligen så att fem regioner bytte leverantör av sjukhusmaterial. Det gällde engångsartiklar, sprutspetsar, dialysmaterial och så vidare. De hade gjort en katastrofalt dålig upphandling. Berörda regioner var Dalarna, Sörmland, Uppsala, Västmanland och Örebro. Den nya leverantören, Apotekstjänst AB, fullföljde inte sitt uppdrag.

Sjukhusen gick upp i stabsläge, och det var ganska katastrofalt. Det fanns alltså inte längre något sjukvårdsmaterial – det kom inget! Det drabbade patienter, och 489 operationer ställdes in på de här sjukhusen. Stabsläge rådde alltså under en period.

Då föreslog Vänsterpartiet att man skulle ta fram en nationell beredskapsplan för viktiga medicinska produkter och att produkterna skulle finnas tillgängliga både nationellt och i regionerna. Vi föreslog också att förutsättningar för ett statligt ägt bolag med inriktning på medicinska produkter skulle tas fram.

Ingen hade kristallkula, men man kan fråga sig om det blev något gehör från de övriga partierna? Nej, det blev det förstås inte. Och tre månader senare var pandemin här.

Personalen i äldreomsorgen vittnar om att pandemins första tid präglades av stor ovisshet och oro. Rädslan för att bli smittad och att smitta andra var väldigt stor, och samtidigt saknades godkänd skyddsutrustning, exempelvis visir.

För att säkra tillgången till nödvändig hälso- och sjukvårdsutrustning måste det finnas en helt annan beredskap. När krisen väl slår till hinner man inte göra de fantastiska upphandlingarna av god kvalitet. Det finns inte en chans, särskilt inte när hela världen gör samma typ av upphandlingar.

Vänsterpartiet har i tidigare motioner föreslagit ett nationellt ansvar för lager av skyddsutrustning och en inhemsk produktion av sådan. Vi såg ju att det hände saker under de här två åren som jag absolut aldrig hade tänkt skulle kunna hända. Vi klarade oss ändå ur det hela väldigt bra, tycker jag, med tanke på hur det började.

Fru talman! Regeringen bedömer nu att arbetet med att stärka hälso och sjukvårdens försörjningsberedskap måste bedrivas med ett långsiktigt perspektiv. Samtidigt presenterar utredningen, SOU 2021:19, en mer detaljerad färdplan för hur man ska göra med sjukvårdens försörjningsberedskap. Man utvecklar lite mer hur man har tänkt sig detta.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, lyfter i sitt remissvar fram att reformerna som utredningen pekar ut successivt bör genomföras så snart som möjligt. MSB har stor erfarenhet med tanke på vad som utvecklade sig under de två åren av pandemi. Man lyfter från MSB att behoven är stora inom området och att beredskapsutvecklingen behöver hålla ett mycket högre tempo utifrån de hot och risker man ser i omvärlden.

Fru talman! Vänsterpartiet delar MSB:s åsikt och anser inte att beskrivningen att arbetet ska bedrivas med ett långsiktigt perspektiv och göras i flera steg är tillräcklig. Långsiktighet är väldigt viktigt, men man måste nu snabbt stärka hälso- och sjukvårdens försörjningsberedskap. Det känns väldigt urgent, om jag får uttrycka mig så.

Låt mig sedan återgå till personalen. Vänsterpartiet vill reformera personalpolitiken så att fler människor vill börja jobba inom hälso- och sjukvården och omsorgen samtidigt som de som redan jobbar där ska vilja och orka stanna kvar. Ett av väldigt många steg är att säkerställa tillgången till sjukvårdsprodukter och övrig utrustning för personalen. De ska inte känna att det finns inga visir, det finns inte det och det finns inte det. Så ska det helt enkelt inte vara i en välfärdsstat. Det måste finnas en helt annan försörjningsberedskap än vad det gör i dag.

I ytterligare ett remissvar har Arbetsmiljöverket tagit fram att det behövs en helt annan approach för att skydda sjukvårdspersonalens hälsa och säkerhet. Detta tycker vi vore väldigt relevant. Personalen måste ges de förutsättningar som krävs för att kunna ge en god vård, och det innefattar att det ska finnas sjukvårdsprodukter och utrustning på plats som säkerställer att de kan ta hand om patienterna.

Vi skulle vilja att detta med personalen även infördes i hälso- och sjukvårdslagen. Vi tycker att det är viktigt.

Bristen på skyddsutrustning under coronapandemin ledde till stora arbetsmiljöproblem och svårigheter för personalen att utföra en god vård. Att bortse från vårdpersonalens arbetsmiljö i hälso- och sjukvårdslagen riskerar att också försämra den på olika sätt, vilket leder till en odräglig situation för personalen och ger sämre vård för patienterna.

Vi vill aldrig mer – jag har sagt detta tidigare – se personal med tillfälliga saker över ansiktet för att skydda patienterna. Exempelvis hade en överläkare på Södersjukhuset ett cyklop under en period eftersom det inte fanns några visir att tillgå. Det fanns ingen skyddsutrustning i Stockholmsregionen. Den var slut, och då fick man ta det som fanns.

Vi anser att regeringen bör återkomma med förslag i hälso- och sjukvårdslagen som uttryckligen anger att sjukvårdsprodukter och övrig utrustning även ska finnas för att skydda sjukvårdspersonalens hälsa och säkerhet. Därför yrkar jag bifall till reservation 2.