Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till utrikesutskottets förslag i betänkandet.

Vi har nu under ett par timmar debatterat svenskt bistånd, och det är inte första gången det sker i denna kammare.

Under lång tid var svensk biståndspolitik präglad av långa socialdemokratiska regeringsinnehav. Under 60- och 70-talen skedde uppbyggnaden med en ambition att skapa socialistiska modeller, och utifrån detta formades samarbeten med valda mottagarländer.

Under alliansåren gjordes förändringar inom biståndsområdet. Med hjälp av landfokusering och resultatredovisning blev det lättare att lyfta fram effekterna. En systematisk strategi för arbetet inom och stödet till multilaterala organisationer togs fram. Transparens och öppenhet markerades både genom en garanti och genom att medborgare och intresserade skulle kunna ta del av statistik och tillgängliga uppgifter med hjälp av Openaid. Det skedde också en omriktning av demokratibiståndet.

Vi moderater och den nya regeringen fortsätter nu arbetet med att reformera svenskt bistånd med fokus på effektivitet, transparens och resultatstyrning. Som nämnts här i kammaren tidigare lämnar regeringen enprocentsmålet, vilket det skulle vara välkommet om fler ställde sig bakom. Som har sagts här: Att minska medel och resurser är inte alltid likställt med att få mindre eller sämre resultat, tvärtom.

Alla organisationer, och särskilt skattefinansierade, mår bra av att man ser över, reformerar och förbättrar. Detta håller faktiskt många organisationer med om när man för en dialog med dem, vilket vi faktiskt gör varje vecka.

Att nöja sig med ett status quo och på något sätt driva någon nostalgisk socialdemokratisk biståndspolitik är inte det mandat som denna regering har för sitt biståndsarbete och den politik som vi vill lägga fram.

Med en treårsram om 56 miljarder kronor per år, vilket innebär 0,88 procent av bni för 2023, är Sverige fortsatt en av de största bidragsgivarna i världen.

Fru talman! Det är viktigt att inte låsa fast sig vid en nivå utan att de biståndspengar som Sverige bidrar med kommer till nytta där de bäst behövs och i länder som uppfyller grundläggande demokratiska principer och värnar mänskliga rättigheter. Svenskt bistånd ska inte vara villkorslöst.

Fru talman! Biståndets olika delar styrs av olika principer och kan i grova drag delas upp i två delar: humanitärt bistånd och utvecklingsbistånd. Det humanitära biståndet utgör biståndets verkliga kärna och tar sin utgångspunkt i ambitionen att rädda liv, lindra nöd och minska lidande till följd av kriser, krig och katastrofer. Utvecklingsbiståndets syfte är att långsiktigt bidra till demokratisk utveckling.

För oss moderater är det humanitära biståndet det absolut viktigaste och något som alltid kommer att behövas. Det baseras på alla människors lika värde och värdighet som stadgas i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och i Europakonventionen. Därför vill vi moderater att det humanitära biståndet ska fortsätta att vara omfattande och öka som total andel av biståndet, såväl det som ges bilateralt som det som ges multilateralt inom ramen för det internationella humanitära systemet.

Fru talman! Vi ska också fortsätta att bidra till att länder kan utvecklas och stärkas långsiktigt. Utvecklingssamarbetet ska användas som en hävstång för att främja näringsliv, entreprenörskap, handel och utvecklingssamarbete med andra länder. Ett ökat fokus för fattigdomsbekämpningen ska vara att realisera den utifrån ekonomisk tillväxt och genom marknadsmässiga och hållbara investeringar. Det är något som ligger i den moderata politiken och ideologin och som genom historien visat sig vara det sätt som gör att länder faktiskt kan utvecklas och ta sig från fattigdom till välstånd och kunna klara sig själva.

Fru talman! Jag hade under våren förmånen att representera Moderaterna i Kvinnokommissionen i FN i New York med den svenska FN-delegationen. Jag var också nyligen i Latinamerika och följde UNDP:s arbete i Ecuador där vi träffade företagare i Amazonas och också regeringsföreträdare och representanter för civilsamhället. Ecuador är ett land med stor potential, ett så kallat medelinkomstland, men ett land där utvecklingen går åt fel håll på flera områden. Förtroendet för politik och institutioner är extremt svagt, det dödliga våldet ökar, den organiserade brottsligheten har kopplat ett starkt grepp och våld och förtryck mot kvinnor och flickor har eskalerat.

Så ser dessvärre utvecklingen ut på flera håll i världen. Det framstod tydligt i arbetet med Kvinnokommissionen. Därför är jag extra glad över att mitt parti inom reformarbetet med biståndet lyfter fram kvinnors och flickors rättigheter och frihet som ett tematiskt prioriteringsområde. Ett samhälle utan jämlikhet där kvinnor och flickor begränsas och inte får samma livschanser som män och pojkar är inte ett starkt samhälle. Om detta kan jag vara överens med flera andra talare här i dag.

Organisationer som FN tillsammans med flera civilsamhällesorganisationer och lokala aktörer gör värdefulla och viktiga insatser i Latinamerika, på den afrikanska kontinenten, i Asien och i Europa.

Även jag ska avsluta mitt anförande med det uppenbara att det är av största vikt att vi fortsätter att stödja Ukraina och dess befolkning på alla de sätt vi kan – humanitärt, militärt och ekonomiskt. Det kommer att kräva en stor insats av många under lång tid. Och Sverige ska vara med hela vägen framåt tills vi ser att det finns en stabilitet för Ukraina men också i Europa.

När vi nu ser att utvecklingen när det gäller demokrati, frihet, mänskliga rättigheter, rättsstatliga principer och jämställdhet på flera håll rullas tillbaka ska Sverige ställa hårdare krav på reformer för demokrati och mänskliga fri- och rättigheter i de länder som tar emot svenskt bistånd. Och vi ska ha en biståndsmodell som på ett effektivt sätt ser till att svenskt bistånd bidrar till att bekämpa fattigdom och skapar förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Sverige är fortfarande en av de största bidragsgivarna i världen, och vi ska fortsatt vara en stark röst i världen och ta ledarskap i frågor som rör utvecklingen i vår omvärld.

Fru talman! Det skulle vara bra om fler partier i Sveriges riksdag följde linjen att frångå att vi har ett mål på 1 procent eller 2 procent och i stället ser på vad vi vill åstadkomma med svenskt bistånd och hur vi gör det på bästa sätt. Vi har provat en modell under väldigt lång tid. Omvärlden förändras, och det är dags att reformera svenskt bistånd så att fler människor i fler länder kan få det bättre och så att pengarna når dit de ska och där behoven är som störst.

Därmed vill jag återigen yrka bifall till förslaget i utrikesutskottets betänkande.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)