Fru talman! Ledamoten från Miljöpartiet pratar om enprocentsmålet, som man till och med vill höja.

Jag tyckte att jag hörde några saker i anförandet som möter den politik som regeringen är på väg att genomföra på biståndsområdet. Därför tycker jag att det vore intressant att höra om ledamoten kan tänka sig att stödja en sådan politik om målen uppfylls på de områden där vi har gemensamma målsättningar, till exempel att stödja kvinnors och flickors rättigheter, såsom rätt till utbildning och frihet, runt om i världen.

När det gäller att se till att miljö- och klimatarbetet finns med som en prioriterad fråga besökte ledamoten och jag gemensamt Ecuador, där vi fick följa UNDP:s arbete. Det var uppenbart att miljö- och klimatarbetet i ett sådant land inte kommer att komma uppifrån utan måste byggas underifrån. Därför är det klokt av regeringen att satsa på att stärka civilsamhället och det lokala arbetet. Ibland sker detta i samarbete med organisationer som FN.

Min fråga till ledamoten är: Varför är enprocentsmålet ett självändamål när man ser att det nu finns en inriktning i politiken som möter flera av de frågor som ledamoten lyfte upp i sitt anförande? Hon är mycket välkommen att rösta på den sittande regeringens politik.