Fru talman! Även jag måste tyvärr göra ledamoten besviken genom att tala om att ni fortfarande kommer att få kritik för ett sviket vallöfte om 1 procent av bni till biståndet.

Det går nog inte att komma undan att politik trots allt, i någon mån, är att älta. När vi tycker att vi har sagt en sak tillräckligt många gånger har de som är utanför den här kammaren knappt börjat uppfatta det, så det vallöftet kommer Liberalerna att få fortsätta att svara på varför man försvarar.

Martin Melin ställde en fråga om kvantitet är bättre än kvalitet. Det är det såklart inte, men kvalitet och kvantitet är bättre. I Sverige har vi också, och är kända för, ett bistånd i världsklass, så att sätta dessa två mot varandra blir heller inte riktigt relevant, även om naturligtvis inte allt är perfekt.

Vi kommer inte att sluta påpeka att fler insatser behövs i det svenska utvecklingssamarbetet, men det spelar såklart en roll vad vi gör och vad regeringen väljer att göra. Om det här vet vi i kammaren mycket lite. Alla väntar på regeringens reformagenda. Men låt mig inte bara prata om enprocentsmålet och svikna vallöften, utan jag skulle även vilja fråga Martin Melin och Liberalerna vad ni prioriterar i förhandlingarna om reformagendan. Vad driver ni för att skapa ett effektivare bistånd? Vet ni att just det ger mer effekt och att det inte bara blir tomma ord för att det ska låta bra?