Herr ålderspresident! Det gläder mig att höra statsrådets svar på den frågan, och jag hoppas också att det blir tydliga resultat av de ambitioner som statsrådet lyfter fram. Den tidigare socialdemokratiska regeringen gav bland annat länsstyrelserna i uppdrag att utveckla metoder och samverkansformer för att främja en effektiv samrådsprocess enligt miljöbalken. Samma regering gav länsstyrelserna i uppdrag att redovisa förslag på insatser som kan effektivisera myndigheternas prövningsverksamhet. Dessutom lade man ett uppdrag på länsstyrelserna som handlade om att effektivisera just elnätsfrågan.

Det var tre ganska tydliga uppdrag som länsstyrelserna hade att jobba med, och dessa viktiga uppdrag har lett till viktiga slutsatser som jag hoppas att regeringen verkligen tar till sig och tar vidare. Det kommer att krävas en del budgetsatsningar kopplat till det. Dessvärre har regeringen inte visat det i budgeten hittills, förutom vad gäller den havsbaserade vindkraften och det andra uppdraget som statsrådet redogjorde för. Men det finns flera områden som behöver stärkas upp, och som jag nämnde i mitt första anförande handlar det framför allt också om fler miljöhandläggare.

Vi socialdemokrater och regeringspartierna har tyvärr delade meningar vad gäller anslaget till länsstyrelserna. Jag skulle vilja backa bandet något, närmare bestämt till beslutet om statsbudgeten för 2022. Då drogs 80 miljoner bort från länsstyrelserna i budgeten från Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna - det här kan jag alltså inte lasta statsrådet Pourmokhtari för. Där föreslog man nedskärningar på totalt 80 miljoner kronor jämfört med den dåvarande regeringens förslag. Det berörde det viktiga arbetet med både klimatomställningen och energiomställningen. Det var ett anslag som var tänkt att gå till just att säkra elnätet - bygga ut elnätet snabbare och se till att komma till rätta med den bristande elförsörjningen - och också se till att man hade en god dialog med kommunerna, för kommunerna är också en viktig del i hela tillståndsprocessen.

De farhågor man hade om vad bortdragningen av de 80 miljonerna kunde leda till var just långsammare utbyggnad av elnätet, bristande elförsörjning och ökande elpriser. Detta skulle kunna drabba den svenska basindustrin hårt. Nu har inte utvärderingen gjorts, och regeringen kompenserade i viss mån för detta eftersom det var budgeten från Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna som gick igenom. Men länsstyrelserna vittnade om att det i och med det beslutet var svårt för dem att korta ned handläggningstider och snabba på tillståndsprocesserna. Det är en viktig historisk aspekt att bära med sig när man funderar på hur budgetanslaget bör läggas och vad som har hänt historiskt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En annan viktig sak gäller styrningen av länsstyrelserna. De har ett oerhört brett uppdrag och ska så ha. Det är 21 länsstyrelser som verkar för att vi ska ha en effektiv statsförvaltning i Sverige som ska se till att vi med ett helhetsperspektiv arbetar för att främja både länets utveckling, samverkan med kommuner, se till att man har en god dialog med både statliga aktörer i länet och andra aktörer. Det är viktigt att de här myndigheterna finansieras väl och att vi kommer bort från den anslagsfördelning som har varit då man har finansierat uppdragsanslaget hårt men inte det grundläggande förvaltningsanslaget och dessutom gett dem ofinansierade uppdrag.

Så min fråga till statsrådet är: Kan statsrådet lova att inte lägga ofinansierade uppdrag på länsstyrelserna framöver?