Herr ålderspresident! Jag tackar för debatten. Den är evig liksom skiljelinjen. Jag står för en liberal, borgerlig arbetsmarknadspolitik som fokuserar på grundutbildning, vuxenutbildning och en arbetsmarknad som ska fortsätta att flytta Sverige högre upp i näringskedjan.

När det gäller arbetskraftsinvandringen tar vi bort dagens låga nivå som vi har levt med i en massa år med 13 000 som medianlön och tittar på 30 000-32 000. På den nivån blir det mindre arbetskraftskriminalitet. Den bedömningen gör alla.

Vi skiljer oss här, och så får det vara.

Socialdemokraterna kommer alltid ha en politik när de styr och en annan när de är inte styr, och då ska det ösas pengar på Arbetsförmedlingen.

Jag tycker att det är viktigt att de drygt 10 000 medarbetarna på Arbetsförmedlingen har goda förutsättningar, men de måste få en chans att ställa om efter åtta tuffa år. Vi behöver inte bråka om vems fel det var. Socialdemokraterna hävdar alltid att det är någon annans fel - även när de har suttit vid makten, vilket är helt fantastiskt.

Nu måste personalen ges en chans, också att jobba med sin kompetensmix. Det ska vara duktiga, socialt engagerade och professionella människor med spetskompetens som hjälper människor och ifrågasätter varför de inte lärt sig språket på ett, två, tre, fem eller tio år eller inte klarat en grundläggande utbildning som gör dem anställbara.

Arbetsförmedlingen måste absolut förbättra sitt samarbete med kommunerna, för nu faller människor mellan stolarna. Jag ser det, och mitt första steg är därför att etablera en kontakt och ett avtal med varje kommun om att lösa uppgiften.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag lyssnar hela tiden på Arbetsförmedlingens ledning, men lösningen är inte alltid mer pengar. Man måste kunna få ut mer av drygt 10 000 duktiga medarbetare än vad man får i dag. Detta vill de som arbetar på Arbetsförmedlingen själva, för de är med rätta stolta människor.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.