Fru talman! En del av svaret på ledamoten Järrebrings fråga fanns i mitt svar på interpellationen, där jag ju redogjorde för hur vi har utformat vårt uppdrag. Man ska alltså inte bara se till riktvärdet på antal terawattimmar utan även kvantifiera konsekvenserna för andra faktorer än vattenkraftens elproduktion. Det gäller faktorer som reglerförmåga vid olika tidshorisonter, bidraget till kraftsystemets stabilitet samt elberedskapsförmågor.

Det alla dessa små tillägg indikerar är just anledningen till att vi pausar dessa tillståndsprövningar, nämligen det förändrade läge Sverige är i avseende vår elproduktionssituation. Vi behöver se över effekterna av omprövningarna av vattenkraften och kartlägga dem. Vi behöver se över det nationella riktvärdet just på grund av den förändrade situationen på vår elmarknad.

Vi ser ett stort behov av att säkra ett robust fossilfritt energisystem som snabbt kan svara upp mot det förändrade behov som Sverige nu står inför. Sverige är i ett annat läge, och det behöver den här regeringen ta hänsyn till.

Där spelar vattenkraften en central roll, fru talman. Ledamoten Järrebring är säkert väl medveten om att vattenkraften fyller en fantastisk funktion i vårt elsystem. Den svenska vattenkraften står under ett normalår för cirka 45 procent av elproduktionen och har också en väldigt stor förmåga att anpassa sin produktion till varierande behov för att upprätthålla effektbalansen i vårt elsystem. Detta är väldigt viktigt och något som man tidigare kanske inte talat om i tillräckligt stor utsträckning från politikens sida.

Ett behov som jag länge har sett inom energipolitiken är att sluta tala utifrån favoriter inom de olika sätt som vi har att producera el och energi på och i stället prata om vilka behov som finns av ett fossilfritt energisystem som kan bidra till omställning, till utveckling i vårt hållbarhetsarbete och till elektrifiering inte bara av Sveriges transportflotta utan även av Sveriges industri.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det grundläggande fundamentet om vi från Sveriges sida på allvar ska klara av klimatkrisen är ett fossilfritt energisystem som verkligen kan hantera det förändrade behov som vi nu har.

Fru talman! Man skulle kunna reflektera över det förändrade behovet endast utifrån omställningen och farten som svensk industri och svensk transport vill hålla i omställningen. Nu har vi utöver detta en situation där Europa tyvärr gjort sig beroende av rysk gas i en utsträckning som har gjort energisystemet mycket sårbart. Sverige har i detta läge, med ett utökat behov av fossilfri energi, valt att lägga ned kärnkraft i stället för att bygga ut all sin fossilfria energi.

Det är en situation som är unik och där vi behöver ta hänsyn till att upprätthålla effektbalansen i vårt elsystem. Därför måste vi ha ett fortsatt effektivt nyttjande av vattenkraften i Sverige. Det kommer att vara avgörande för den här regeringens arbete när det gäller energisystemets behov av robusthet, vilket har saknats, men även för klimatomställningen och för det arbete som sker i Sveriges omställning.