Herr talman! Det här är en av de mest inspirerande debatterna vi för i kammaren och även en av de viktigare. Den handlar om hur hela landet ska ha förutsättning att fungera och utvecklas, inte minst kopplat till jakten och viltvårdens betydelse för en hållbar utveckling i hela landet.

Det här handlar också om att utveckla verksamheter och få upplevelser i skog och mark och även på vatten. Det handlar även om att utveckla och ta vara på viltköttet och den resurs det innebär för vår livsmedelsförsörjning. Det finns mycket kvar att göra, att bevaka och att följa för oss förtroendevalda.

Grunden för en välfungerande viltförvaltning är en välorganiserad och aktiv jägarkår. Det är något som vi politiskt måste gå i bräschen för att försvara, att verka för och att underlätta för. Svenska jägare och deras organisationer har ett stort engagemang och en central roll i en långsiktigt hållbar förvaltning av viltstammar och skogsbruk. Vår uppgift är att ge goda förutsättningar för jägarkåren att både verka för och bidra till en hållbar förvaltning. Det handlar om att minska regelkrånglet och att få till effektiva och förutsägbara beslutsprocesser.

Svenskt beslutsfattande i jaktfrågor ska så långt som möjligt vara en nationell kompetens och inte styras från EU. Och om det ändå ska fattas beslut på EU-nivå ska de regionala och lokala skillnaderna och förutsättningarna beaktas.

Vi i Centerpartiet delar uppfattningen att en ny viltmyndighet med ansvar för viltfrågorna behöver komma till. Vi vill följa upp det tillkännagivande som riksdagen tidigare har beslutat om. Det finns möjligheter för en ny myndighet att effektivt hantera de brister i viltförvaltningen som finns i dag. Det handlar om att bygga förtroendet mellan staten, det övriga samhället och dess institutioner och jägarkåren. Det är en viktig förutsättning och fråga framåt, också för att stärka förutsättningarna för jägarna, jakten och landsbygden.

Hanteringen av vapenlicenser är också något som vi tillsammans behöver fortsätta att följa upp. Vi hoppas på att det ska kunna ingå i en ny viltmyndighet. Det handlar även om en tidsbegränsning för hanteringen av en licensansökan fram till ett beslut. Det får gärna vara en månad.

Sveriges klövviltsförvaltning har vi haft uppe tidigare i debatten i dag. Den är viktig utifrån våra förutsättningar att producera skogsråvara och ta vara på skogens möjligheter. Här finns olika konfliktytor att hantera och ett helhetsperspektiv att försöka se. Det handlar även om hur primärproduktionens förutsättningar ser ut och om betesskadorna. Vi måste kunna se en helhet där jakt och uttaget av viltet balanseras mot förutsättningarna att producera mer i skog och mark och i primärproduktionen i övrigt.

En stor del i jaktliga frågeställningar och i viltvårdens förutsättningar handlar om hur rovdjuren och rovdjurens angrepp på vilt men också på jakthundar och tamboskap ska hanteras. Det ska tas på större allvar. Vi har som sagt haft de här frågorna ofta. De har varit ofta förekommande i talarstolen i Sveriges riksdag.

I år är det, när vi närmar oss julfirandet, tio år sedan vi fattade beslutet. Det behöver följas upp. Vi behöver också se till att den utbredning som nu sker av varg vägs in, med de socioekonomiska konsekvenser det får även i södra Sverige samt i norr.

En trovärdig rovdjurspolitik förutsätter ett starkt regionalt inflytande i förvaltningen. Förtroendet för rovdjurspolitiken byggs bäst genom att man lyssnar till de människor som lever med rovdjursproblematik i rovdjurstäta områden. Svensk rovdjursförvaltning måste utvärderas kontinuerligt, och då är det viktigt att den nuvarande regeringen säkerställer att det sker och att det görs hela tiden.

Centerpartiet vill ge lantbrukare och jägare mer inflytande i de regionala förvaltningsplanerna. Det handlar då om att skapa en decentraliserad och mer regionalt förankrad viltförvaltning.

Ledamöter i delegationer upplever en maktlöshet och saknar ofta verkligt inflytande i beslutsprocesserna. Det här strider mot intentionerna i riksdagsbeslutet från 2013. Detta behöver alltså ses över. Samma sak gäller för älgförvaltningens arbete; även den behöver utvärderas för att säkerställa att den fungerar effektivt.

Jag är precis som Kjell-Arne Ottosson med flera oroad över hur det lokalt ser ut för älgstammen och hur snabbt den minskar. John Widegren tog också upp denna problematik i sitt anförande. Det här är frågor som vi i Sveriges riksdag behöver lyfta regelbundet.

Herr talman! Vårt samhälle och vårt land har ett oerhört tungt och stort ansvar för att skydda jägare mot våld och trakasserier. När rättssäkerheten hotas och otryggheten ökar påverkar det förutsättningarna för en fungerande viltförvaltning.

Vi har sett och följt hur tävlingar har avbrutits, drev har stoppats, jakttorn vandaliserats och eftersöksjägare utsatts för både hat och hot. Senast nu i vintras, när licensjakten på varg genomfördes, var det oroande element ute i skogen, vilket innebar fara för jaktens genomförande. Det här är en mycket allvarlig typ av djurrättsrelaterad brottslighet. Det är oacceptabelt att det kan fungera på det sättet.

Det måste till kraftfulla åtgärder mot extremister som stör laglig jakt runt om i Sverige. Det behövs också förebyggande insatser så att det blir tryggt och säkert att bedriva sitt intresse i viltvård och jaktliga sammanhang.

Fru talman! Centerpartiet vill se en översyn och en ny jaktlagsutredning, och den behöver tillsättas snarast. Det återstår fortfarande flera punkter som inte utreddes klart när den förrförra regeringen avbröt utredningen efter valet 2014.

Det blir nya utmaningar för vårt samhälle när viltskador ställer nya krav. Det här behöver komma in i ett uppdaterat arbete.

Det finns också en hel del att nämna kring hur förutsättningarna för tillämpningen av EU-överenskommelser om bly och ammunition blir framåt. Det är väldigt viktigt att de alternativ som tas fram finns praktiskt tillgängliga innan detta genomförs. Det är viktigt att bevaka hur fortsättningen blir.

Fru talman! Jag vill därför, kopplat till denna fråga, yrka bifall till reservation 13.