Herr talman! Samhällets krisberedskap känns som ett ovanligt aktuellt ämne att diskutera med tanke på hur utvecklingen ser ut. Det handlar om att vi ska skaffa oss motståndskraft så att Sverige kan stå emot flera olika problem, till exempel cyberattacker inom landet men också från andra stater. Det handlar om att klara klimatförändringarna, som leder till översvämningar, skogsbränder och torka. Det handlar om att vi måste kunna skydda till exempel kärnkraftverk eftersom de utgör ett potentiellt militärt mål, vilket vi nu kan se i Ukraina. Men det handlar också om desinformation och propaganda, bland annat från andra länder eller i den allmänna debatten.

Dessa och flera andra områden är uppe till debatt i dag. Tyvärr känns det dock inte riktigt som om majoriteten i riksdagen tar frågorna på riktigt det allvar som skulle behövas, vilket jag återkommer till senare. Problemen är nämligen flera, och jag önskar att regeringen och Sverigedemokraterna hade kunnat ta fler initiativ för att stärka samhällets krisberedskap.

Herr talman! Jag tror att det är viktigt att slå fast att vi behöver ett samhälle som är mer motståndskraftigt än i dag mot till exempel de hot som jag nyss nämnde. För att klara detta behövs det en mycket större krisberedskap men också fler satsningar på ett grönt, hållbart och långsiktigt civilt försvar som en viktig del av totalförsvaret.

En av de viktigare delarna som jag vill lyfta upp är frågan om klimatanpassning för krisberedskap, som behandlas under punkt 12 i detta betänkande.

Herr talman! I går kom Klimatpolitiska rådets granskning av regeringens samlade politik avseende klimatpolitiken. Slutsatserna bekräftar det som experter, myndigheter och till och med regeringens egen budget har sagt. Regeringens klimatpolitik är inte bara otillräcklig. Den går dessutom åt fel håll. I stället för att Sverige ska vara en del av lösningen har regeringen och Sverigedemokraterna gjort att Sverige nu är en del av problemet med ökade utsläpp i världen.

Detta är ett slag i ansiktet på både nuvarande och framtida generationer. I stället för att vara i framkant och gynna klimatet och det svenska näringslivet har regeringen och Sverigedemokraterna fattat beslut om en politik som minskar reduktionsplikten, sänker drivmedelsskatten och slopar elbilsbonusen, vilket leder till flera miljoner ton ökade utsläpp fram till 2030 och till att den elektrifiering av fordonsflottan som pågår stoppas. Klimatpolitiska rådet konstaterar också att Sverige inte klarar sina förpliktelser enligt Sveriges klimatlag eller i förhållande till åtaganden gentemot EU och FN.

Herr talman! Denna politik kommer att få konsekvenser även för frågan om samhällets krisberedskap. Framför allt får vi med regeringens och Sverigedemokraternas politik ett Sverige som fortsätter vara beroende av olja och bensin från diktaturländer, och vi kommer att fortsätta göda den ryska krigskassan så att Ryssland kan fortsätta sitt anfallskrig mot Ukraina.

För Miljöpartiets del är vi tydliga med att en aktiv klimatpolitik bort från fossila bränslen är en prioritet. Vi ser nämligen effekterna redan nu, och det är därför som klimatanpassning är en viktig fråga utifrån ett krisberedskapsperspektiv.

Det förändrade klimatet påverkar hela samhället, och det har blivit tydligt för alla och envar att vårt moderna samhälle är sårbart för konsekvenserna av ett allt varmare klimat. Det leder till mer ofta återkommande extremväder, såsom värmeböljor och skyfall, med ökad risk för skogsbränder, översvämningar, ras, erosion och förhöjda havsnivåer.

Herr talman! Mot bakgrund av detta yrkar jag bifall till reservation 10 under punkt 12 där vi från Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet i en gemensam reservation föreslår att en ökad insatsberedskap vid naturkatastrofer och kriser i klimatkrisens spår ses över. Bland annat behöver den nationella klimatanpassningsstrategin uppdateras för att förtydliga ansvarsrollerna mellan styrnivåer och myndigheter. Vidare bör klimatanpassningsåtgärder vidtas för ett mer motståndskraftigt och robust samhälle och klimatanpassning inkluderas i totalförsvarets krisberedskap.

Herr talman! Nära kopplat till dessa frågor ligger också behovet av att utveckla räddningstjänsten eftersom räddningstjänsten är den viktigaste resursen för snabba insatser vid olyckor, bränder och översvämningar. En fungerande räddningstjänst stärker dessutom totalförsvaret.

Miljöpartiet föreslår därför att räddningstjänsten ska förstärkas, till exempel genom att material tillförs och rekrytering av deltidspersonal underlättas så att en god krisberedskap alltid finns i hela landet.

Herr talman! En annan viktig fråga inom krisberedskap gäller cyberförsvaret. Sverige utsätts regelbundet för cyberangrepp, vilket ibland ger allvarliga störningar på stora och viktiga samhälleliga verksamheter.

Cyberattacker pågår också från flera olika aktörer. Kina är ett exempel på en stormakt som bedriver avancerat cyberspionage för att främja sin egen ekonomiska utveckling och utveckla sin militära förmåga.

Även om syftet med de flesta angrepp är brottslighet i ekonomiskt syfte kan resultatet ändå bli allvarliga störningar av stora och viktiga verksamheter i samhället, och sådana svagheter kan utnyttjas av en stat.

Det är tydligt att Sverige måste stärka sin förmåga att både förebygga och bemöta dessa attacker. Miljöpartiet föreslår därför att cybersäkerheten i den offentliga sektorn och i särskilt samhällsviktiga delar av den privata sektorn ska stärkas.

Herr talman! Jag vill också lyfta upp frågan om motståndskraft mot desinformation och propaganda. Påverkan består bland annat av att ifrågasätta demokratisk legitimitet och rättsstatens principer och att sprida extrema åsikter och rena lögner för att polarisera den offentliga debatten.

Den snabba digitaliseringen och hastigheten i informationssamhället gör frågor om sårbarhet och motståndskraft i våra samhällssystem alltmer högaktuella. Desinformation är vanligt förekommande, och påverkan på opinionen i Sverige och andra länder i syfte att destabilisera samhället sker fortlöpande.

Det psykologiska försvaret handlar därför om att bygga upp motståndskraften i samhället mot just desinformation och påverkanskampanjer. Det handlar bland annat om att höja förmågan att skilja på pålitliga källor och källor som inte är pålitliga.

Myndigheten för psykologiskt försvar är satt att identifiera, analysera och möta otillbörlig informationspåverkan och annan vilseledande information som riktas mot Sverige eller svenska intressen.

Miljöpartiet föreslår att en eller flera myndigheter ska ges i uppdrag att ta fram en nationell strategi för stärkt motståndskraft mot just desinformation och propaganda så att medie- och informationskunnigheten kan stärkas.

Herr talman! Jag står givetvis bakom samtliga reservationer från Miljöpartiet, men för tids vinning, som det så fint heter, yrkar jag bifall bara till reservationerna 10 och 12.