Protokoll 2022/23:84 Torsdagen den 30 mars

ärendedebatt / Processrättsliga frågor
Anf. 119 PONTUS ANDERSSON (SD)

Fru talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till reservation nummer 8 från Sverigedemokraterna om vittnesskydd.

När jag stod här för exakt ett år sedan och debatterade processrättsliga frågor lyfte jag upp flera frågor som vi drev då och som i dag är en del av Tidöavtalet. Vi kan konstatera att Sverigedemokraterna har fått igenom stora delar av sin politik på området, vilket kommer att vara till stort gagn för svenska folket.

Tryggheten var en av valets viktigaste frågor, och genom Tidöavtalet kommer samarbetspartierna att se till att flera viktiga åtgärder genomförs som gör att kriminella hålls borta från gatorna längre och att de brottsbekämpande myndigheterna får de verktyg som krävs för att både avslöja och döma kriminella.

Ett av de förslag som jag då lyfte upp var frågan om anonyma vittnen. Då var det Sverigedemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna som var för ett införande, men i samband med Tidöavtalet hoppade även Liberalerna på tåget. Åtgärden efterfrågas av både åklagare och polis och kommer utan tvekan att göra att fler personer än i dag vågar vittna, vilket är en av de viktigaste åtgärderna i kampen för att fler gängkriminella ska bli dömda.

Fru talman! I nästan tio års tid har Sverigedemokraterna i riksdagen drivit förslaget om ett kronvittnessystem i Sverige, och i juli 2022 blev det verklighet. Kronvittnessystemet innebär att om man som misstänkt eller tilltalad medverkar i utredningen av någon annans brott kan man erhålla ett lindrigare straff. Uppgifterna man lämnar ska vara av väsentlig betydelse och är ingen garanti för att man erhåller strafflindring.

Detta kommer dock att innebära att vittnesskyddet behöver stärkas ytterligare. I reservation nummer 8 nämner vi just att införandet av ett kronvittnessystem kommer att innebära att det behöver ställas högre krav på vittnesskydd och att en utredning därför bör se över hur vittnesskyddet kan förbättras.

Hot mot vittnen är vanligt i gängmiljöer, och ett flertal gånger har hot också verkställts. År 2018 dödades exempelvis en 40-årig man och hans fru sedan mannen i ett förhör berättat vad han sett. Behovet av ett starkare vittnesskydd är alltså knappast ett nytt fenomen.

Vi menar att det i Sverige inte görs tillräckligt för att skydda vittnen. I reservationen anför vi att det bör finnas en grupp inom den del av polisen som är inriktad på grov organiserad brottslighet som är specialutbildad för just vittnesskydd och som får ett helhetsansvar i en sådan process. Regeringen bör därför skyndsamt återkomma till riksdagen med ett lagförslag som tillgodoser detta.

Tryggheten är vår tids stora frihetspolitiska fråga. Det är därför stora delar av Tidöavtalet berör den typen av frågor som kommer att vara viktiga för att ta Sverige ur den kriminalpolitiska kris vi befinner oss i. Danmark inledde detta arbete för över tio år sedan men är fortfarande inte i mål. Fördelen för oss är att vi kan inspireras och dra lärdomar av vad som har fungerat bättre eller sämre i andra delar av världen och anpassa åtgärderna efter svenska förhållanden.

Mellan 2014 och 2022 ökade antalet dödsskjutningar i Sverige från 19 till 63, en ökning med 232 procent. Det är detta som Sverigedemokraterna och den nya regeringen har att utgå ifrån när vi utformar de lagar som ska göra Sverige till ett tryggare land.

Sverigedemokraterna har varnat för denna utveckling länge, och nu genomförs de första åtgärder som vi sedan länge har efterfrågat. Att vända utvecklingen kommer att ta tid, men vi har inlett arbetet och trycker på för att så mycket som möjligt ska implementeras så fort som möjligt. Paradigmskiftet är inlett, fru talman.

Jag yrkar bifall till reservation nummer 8.

I detta anförande instämde Sara-Lena Bjälkö (SD).