Fru talman! I dag debatterar vi justitieutskottets betänkande Processrättsliga frågor med anledning av de motioner som väckts under den allmänna motionstiden på processrättens område.

Processrätt är som mycket annan juridik komplicerad. Central för processrätten är rättegångsbalken som består av 800 paragrafer. Därtill finns en rad speciallagar som innehåller processrättsliga regleringar. Det handlar om tvångsmedel under förundersökning, åtalsfrågor, bevisvärdering, rättshjälp med mera.

Förändringar på detta område behövs. Men det måste ske varsamt och genomtänkt och utredas noggrant. Det är samtidigt angeläget att förändra delar av denna lagstiftning, av flera skäl. Ett skäl är den grova organiserade brottsligheten och att förbättra möjligheterna att bekämpa den.

I dag kom ny statistik från Brottsförebyggande rådet. Gangstermord med skjutvapen fortsätter att öka. På tio år är ökningen nästan 200-procentig. Förra året mördades minst fyra utomstående personer av misstag. Ännu fler oskyldiga skadades allvarligt.

Fru talman! En av många hederliga medborgare som fallit offer för gängvåldet är Fredrik Andersson. Fredrik var en 55-årig familjefar som en måndag tränade på sitt gym när en pistolbeväpnad gängmedlem klev in i lokalen för att skjuta en person ur ett rivaliserande nätverk. Fredrik uppvisade då stort mod och konfronterade mannen i syfte att avvärja skjutningen. I stället sköts Fredrik ihjäl. Jag vill nämna hans namn här i kammaren i dag för att hedra Fredrik Andersson och påminna om hur gangstervåldet får dödliga konsekvenser för hederliga och rättrådiga människor.

Alltför många hederliga och oskyldiga människor har dött i skottlossningar och sprängattentat. Ännu fler har skadats allvarligt, skrämts eller traumatiserats. De gängkriminella är totalt hänsynslösa, och det här dödliga våldet är dessutom bara den yttersta formen av en mycket mer utbredd brottslighet – en kriminalitet som är systemhotande. Kommuner, myndigheter och även politiska organisationer utpressas, infiltreras och utsätts för otillbörlig påverkan. Vårt fria och öppna samhälle är hotat, och vi måste förstå vad de orden verkligen betyder.

I gängens kraftfält uppstår en farlig tystnadskultur. Människor drar sig för att prata med polisen eller vågar inte vittna för att de är rädda att råka illa ut. De gängkriminella är att betrakta som inhemska terrorister. Samtidigt är det viktigt att finna en rimlig avvägning, en balans, mellan å ena sidan effektiv brottsbekämpning och å andra sidan respekt för den grundläggande rätten till skydd av privat- och familjeliv. Det bör dock inte för någon råda tvekan om att tyngdpunkten mellan effektiv brottsbekämpning och personlig integritet har flyttats. Det är på grund av samhällsutvecklingen.

De flesta av de motionsyrkanden som nu behandlas är redan föremål för utredning eller beredning i Regeringskansliet. Det finns också en omfattande och ambitiös överenskommelse i Tidöavtalet om ytterligare utredningar och lagändringar som berör de motioner som väckts. Utredningar gällande kameraövervakning, hemliga tvångsmedel, förstärkning av rättsväsendet, ett övergripande förstärkt fokus på brottsoffer och samhällets skyddsbehov är tillsatta, och flera är på gång. Lagstiftningen kommer att förändras på ett omfattande sätt. Jag menar att det vore oklokt att föregripa det här omfattande arbetet, och med hänvisning till det pågående och planerade arbetet är det klokt att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga motionsyrkanden.

Det bör i sammanhanget påpekas att de lagändringar som nu sker har förebilder i andra länder, inte minst internationellt i våra nordiska grannländer, och även i delar av vår egen lagstiftning. Det är avgörande att dessa olika åtgärder utformas på ett konkret och klokt sätt som gör att vi värnar om rättssäkerheten. Det gör vi till exempel genom att beslut om hemliga tvångsmedel ska fattas av domstol och att den enskildes integritetsintressen bevakas av särskilda ombud. Att återupprätta rättstryggheten är målet med regeringens arbete. Att försvara det fria och öppna samhället är utgångspunkten.

Fru talman! Jag vill med dessa ord avsluta mitt anförande med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga motionsyrkanden.

(Applåder)