Protokoll 2022/23:84 Torsdagen den 30 mars

ärendedebatt / Kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete
Anf. 116 Juno Blom (L)

Fru talman! Jag har mött och samtalat med unga killar som har rekryterats in i kriminalitet och som har rånat, sålt droger och misshandlat andra. Det är möten som har påverkat mig.

Jag minns när jag satt ned och pratade med några killar för att lyssna in hur de såg på sina liv. De hade inte fyllt 20 år men var rörande överens om att livet var kört. Några av killarna sa att jag skulle ha varit där när de var fem sex år gamla. De beskrev en uppväxt fylld av våld i hemmet, på skolan och i bostadsområdet. I mötet med dessa unga killar, när vi lyckades komma under ytan, blev deras dubbla roller så tydliga. De har utsatts, de utsätts och de utsätter andra.

Nu har vi äntligen en ny lag som tydligt pekar på vikten av att kommunerna tar ansvar för det brottsförebyggande arbetet. Forskningen har varit tydlig; med goda uppväxtvillkor, god hälsa och möjlighet att klara skolan med godkända betyg minskar risken avsevärt för att barn och unga inleder en kriminell bana.

Nu krävs det att hela samhället går samman, att alla aktörer växlar upp. Bara tillsammans kan vi vända utvecklingen. Det finns inga andra alternativ. Och arbetet måste börja tidigt, redan på mödravårdscentralen.

Satsa på hembesöksprogram! I dag är det viktigare än någonsin att socialsekreterare tillsammans med BVC kommer ut till nyblivna föräldrar för att skapa relationer och berätta om det stöd de kan erbjuda. Man behöver skapa tillit och slå hål på den vilseledande information som sprids genom de hat- och hotkampanjer som riktar sig till socialtjänsten och som skrämmer föräldrar.

Det är sorgligt och ansvarslöst att problemen ska behöva bli så stora innan insikten om det brottsförebyggande arbetet måste skrivas in i lag och få högsta prioritet. Nu krävs det forskning som verkligen analyserar vad som ligger till grund för att vi har barn som är beredda att begå så allvarliga brott som sker i dag. Det är viktig kunskap för att kunna sätta in rätt insatser i det brottsförebyggande arbetet.

Vi måste våga utmana föräldrarätten och börja prata om föräldrars ansvar och skyldigheter. Jag tänker på alla de förskollärare som ger uttryck för att de tidigt såg att det fanns en uppenbar risk att det skulle gå illa, utan att deras oro togs på allvar och utan att det sattes in rätt insatser i rätt tid.

Det behövs nödvändiga insatser till barnet liksom till föräldrarna, tidigt och tydligt. Vi måste våga ställa krav och ha förväntningar på föräldrar likaväl som att ge dem rätt förutsättningar att ta sitt ansvar.

Om vi ska kunna vända utvecklingen är det otroligt viktigt att titta på de sociala normer och värderingar som grundläggs tidigt i familjen. Att senare i tonåren ändra på det som lärts in i förskoleåldern är jättesvårt, säger Carin Götblad i en intervju. Jag instämmer helt och hållet i Carin Götblads analys. Jag minns också hur hon tidigt varnade för den brottsutveckling bland unga som vi ser i dag.

En central fråga i det brottsförebyggande arbetet blir då kommunernas ansvar att försäkra sig om att barn växer upp i hem som är en trygg plats. Vi måste ta in att för över 200 000 barn har hemmet i stället utvecklats till en brottsplats. Att barn i dag saknar rätten att säga nej till umgänge med sin förövare och utsätts för tvångsumgänge med en våldsutövande förälder är ett allvarligt problem som Liberalerna pekade på under hela förra mandatperioden. Ett hem som präglas av våld kan aldrig ge goda uppväxtvillkor.

Killarnas uppmaning var: Du skulle ha varit där när jag utsattes som barn.

Fru talman! Jag tänker på alla de barn som springer till skolan med framtidsdrömmar. Det är barn som vill lära sig läsa, räkna och skriva. Det är barn som drömmer om att bli snickare, fotbollsproffs, frisör, läkare – listan kan bli lång. Men jag kan lova att inget barn som för första gången tar på sig skolryggsäcken drömmer om att bli kriminell.

Den framtid som väntar Sverige i morgon finns i våra klassrum i dag. Då är det ett enormt svek att så många barns drömmar slocknar så tidigt. Det är ett enormt svek att så många barn lämnar skolan med ofullständiga kunskaper och saknar fullständiga betyg.

I det brottsförebyggande arbetet är en kunskapsskola för alla barn den i särklass viktigaste kompenserande åtgärden för att förebygga kriminalitet. Kunskap är nyckeln till att kunna förverkliga sina drömmar.

Jag tänker på civilsamhällets viktiga roll, på alla ideella krafter som finns där och som ser och bekräftar barnet som vilset söker sin identitet. De är goda krafter som skapar sammanhang, delaktighet och meningsfullhet och som räddar barn och unga från att rekryteras in i kriminella gäng.

I veckan besökte jag Huddinge Basket. Att lyssna till deras filosofi, känna deras engagemang för alla barn och unga i deras verksamhet gav verkligen hopp. Det blir tydligt hur viktigt det är med satsningen på 100 miljoner till utsatta områden för att stärka idrottsrörelsen.

Fru talman! Med evidensbaserat brottsförebyggande arbete kan vi vända utvecklingen. Och med ett samordnat brottsförebyggande arbete kan vi ge framtidshopp till fler. Och med ett tidigt brottsförebyggande arbete kan barn fortsätta drömma. Och med ett tydligt brottsförebyggande arbete kan alla barn våga röra sig fritt i sitt område.

Genom samarbete i kommunen och mellan kommunerna, med envishet och en tydlig färdplan skapar vi förutsättningar för att alla barn och unga ges rätten och möjligheten att växa upp i ett friare, öppnare och tryggare Sverige.

Jag yrkar därmed bifall till förslaget i betänkandet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 12 april.)