Fru talman! För den här regeringen är det av yttersta vikt att stå upp för den regelbaserade och öppna handeln. Vi är ett litet, exportberoende land som inte skulle klara vår överlevnad, än mindre vår välfärd, utan interaktion med omvärlden.

För att kunna stärka tillväxten och motståndskraften i vår ekonomi behöver vi mer internationell handel och mer samverkan med omvärlden. Det visar inte minst erfarenheten av den pandemi vi just tagit oss igenom och naturligtvis även det krig vi har i östra Europa efter Rysslands invasion av Ukraina.

Denna olagliga och oprovocerade invasion har fått stora konsekvenser även för Sverige, inte bara i form av störningar i leveranskedjor och stigande råvarupriser. Vi ser det även i den globala tillväxten och den internationella handelspolitiken. Den rådande säkerhetssituationen, liksom pandemin, har understrukit vikten av de motståndskraftiga värdekedjorna, de strategiska partnerskapen och den öppna och regelbaserade handeln.

För mig som liberal är det alldeles självklart att betona den fria handelns betydelse för en stabil världsordning och fria individer. Frihandel och marknadsekonomi är centralt för att lyfta människor ur fattigdom, för att klara den gröna omställningen och för att finansiera vår gemensamma välfärd. Inom den internationella handelspolitiken ska Sverige därför vara en tydlig röst för frihandel. I detta arbete ska WTO ha en grundläggande roll. Mot bakgrund av den diskussion som har förts här i kammaren kan det vara värt att påminna sig om att uppdraget att bevaka och bejaka utvecklingsländernas behov finns inbyggt i WTO:s uppdrag.

Jag tycker därför naturligtvis att det är mycket positivt att frihandeln har kommit tillbaka i den här borgerliga regeringen. Vi kommer att fortsätta verka för att Sverige genom samarbetet i EU ska fortsätta att bygga öppna, starka och hållbara handelsförbindelser med omvärlden. Det är inte bara önskvärt, utan faktiskt helt nödvändigt, att Sverige och EU ingår nya bilaterala och regionala frihandelsavtal. Därför är det väldigt positivt att regeringen, inte minst under det svenska ordförandeskapet, så tydligt arbetat för att vi ska komma vidare med de förhandlingar som redan pågår om frihandelsavtal.

Fru talman! I ljuset av den ekonomiska situation där vi står måste Sverige ha kraften att ta sig ur en ny lågkonjunktur. Människor och företag utsätts för dramatiska kostnadsökningar just nu. Vi har hög inflation, och vi har under lång tid haft stigande el- och bränslepriser. Jag säger det igen: En fri ekonomi, fri företagsamhet och fri handel är grunden för vårt välstånd.

För att våra svenska företag ska kunna fortsätta att bedriva sin produktion, vara innovativa, ha ledartröjan inom den gröna omställningen och därmed ha en handelspolitisk spets behöver vi väldigt snabbt kunna hantera de problem vi har i Sverige. Vi har för lite energiproduktion. Vi har stigande energipriser. Vi har stora svårigheter för näringslivet att få tag på kvalificerad arbetskraft. Det gäller inte minst inom teknikbranscherna. Vi behöver många fler ingenjörer i Sverige, och vi behöver många fler som söker sig till STEM-utbildningar. Vi behöver också se över tillståndsprocesserna och kraftigt korta ledtiderna för att få på plats till exempel den infrastruktur som behövs för att våra företag ska kunna växa och fortsätta exportera.

En öppenhet mot omvärlden betyder dock inte att vi ska vara naiva inför andra staters agendor. Utländska direktinvesteringar i Sverige är viktiga för samhällsekonomin. Samtidigt är strategiska uppköp och investeringar i svenska företag ett av de sätt som främmande makter använder sig av för att uppnå strategiska fördelar. Detta måste vi vara vaksamma på. Vi kommer att behöva hantera risker förenade med dessa utländska direktinvesteringar. Jag misstänker att vi kommer att behöva se ny lagstiftning även på det området.

Med det sagt yrkar jag bifall till förslaget i näringsutskottets betänkande.