Fru talman! Sverigedemokraterna har många viktiga reservationer på området handelspolitik. Men av respekt för processen väljer jag att yrka bifall till endast reservation 14, som behandlar EU:s exportförbud mot snus.

Jag tänkte inleda med att tala lite övergripande om vår handelspolitik. Vi har en positiv syn på fri och öppen handel med såväl varor som tjänster. Den minskar onödig protektionism samt förmedlar kontakter och kompetens mellan länder och världsdelar. Den globala handeln är därmed en stor bidragande faktor till såväl ökat välstånd som minskad fattigdom.

Vi menar också att goda handelsrelationer och konkurrensneutrala multilaterala handelsavtal är av största vikt. Det gynnar bland annat den svenska industrin och deras handelspartner som tillsammans står för ungefär en femtedel av vår bnp samt tre fjärdedelar av exporten. De sysselsätter direkt eller indirekt omkring 1 miljon människor och är därmed att betrakta som ryggraden i den svenska ekonomin.

I en orolig tid är det av stor vikt att stärka svensk konkurrenskraft, bland annat genom utökad handel med andra länder. Målet bör således vara att öka marknadsandelarna, tillväxten och vinstmarginalerna för svenska bolag, i reella termer med jämförbara länder. Det är en central fråga för svenska intressen på ett internationellt plan.

Jag menar att en total konkurrensöversyn behövs och därmed även en genomgång av dessa så kallade konkurrensfaktorer. Det är marknadens uppgift att se över de egna sektorernas konkurrenskraft. Politiken ska inte detaljstyra på minsta möjliga nivå. Jag ser dock behov av en övergripande konkurrensöversyn av större mätområden i sin helhet, inte minst i de fall svenska företag drabbats av onödiga konkurrensnackdelar till följd av politiska beslut.

Fru talman! Sverige som nation måste hela tiden utveckla rätt förutsättningar för att vara ett attraktivt land för företagande. Sverigedemokraterna verkar för sund handel. Därmed motsätter vi oss snedvridande konkurrensregler, såväl nationellt som globalt.

I ett nationellt perspektiv kan det handla om att säkerställa att det inte finns onödiga straffskatter, regler eller avgifter som i omotiverad utsträckning sett till de faktiska positiva effekterna hämmar svensk konkurrenskraft globalt. Det handlar om att göra en utförlig konsekvensutredning vid ny lagstiftning och om effektivt regelförenklingsarbete, en grundprincip om att eftersträva miniminivå vid implementering av EU-direktiv och i allmänhet en översyn av övriga skatter, avgifter och allmän byråkrati.

I ett globalt perspektiv ska exempelvis såväl stora som ekonomiskt tunga nationer inte agera protektionistiskt och ge marknadsstöd och snedvridande subventioner till den egna industrin. I de fall det uppmärksammas bör regeringen påtala problemen, för att alltid eftersträva en rättvis global handel.

Vi är i grunden positiva till frihandel samt bilaterala och multilaterala handelsavtal i sin helhet. Sverige ska inom både EU och övriga internationella forum, såsom WTO, verka för öppen och fri handel samt motverka protektionism. Få saker skulle skada vår ekonomi mer än om vi och våra handelspartner skulle börja begränsa eller på andra sätt förhindra eller fördyra internationell handel. Sverige bör därför föra en frihandelsvänlig linje både som enskild nation och som en del i Europeiska unionen.

Sveriges EU-medlemskap innebär att EU har exklusiv befogenhet att stifta handelsavtal som Sverige som land är bundet till, vilket i sin tur godkänns av respektive medlemsland. Genom medlemskapet i EU har Sverige tillgång till den inre marknaden. Det gagnar Sverige som exportnation. Sverigedemokraterna ser värdet av en välfungerande inre marknad med förutsägbara och rättvisa spelregler. Synergieffekterna av en strömlinjeformad marknad ska dock alltid vägas mot riskerna med en alltför byråkratiserad inre marknad då det riskerar att innebära onödigt kostnadsdrivande regelkrångel.

Fru talman! Vi sverigedemokrater ser positivt på import och dess betydelse för den svenska konkurrenskraften givet Sveriges roll högt upp i de globala värdekedjorna. Allt fler produkter innehåller delar som produceras någon annanstans i världen. De värdekedjor som det genererar är naturliga och i viss mån även positiva, även om geografisk närhet till ens handelspartner såklart kan innebära ett mervärde i sig. Svenska företag får ta del av en global marknad med en ökad variation av produkter. Genom det ökar konkurrenskraften i inhemsk produktion. Därmed gynnas även exporten.

Vi anser dock att importbehovet behöver utvärderas på längre sikt. Politisk instabilitet eller påtryckningar i exporterande nationer, länders monopolställningar när det gäller vissa produkter eller naturliga orsaker kan förändra den globala handelsmarknaden. En långsiktig utvärdering bör göras av svenska sektorers långsiktiga importbehov och således av att stärka den svenska produktionen av produkter med betydelse högt upp i de globala värdekedjorna.

Utsikterna för svensk konkurrenskraft ser positiva ut. Avsikten är att fortsätta att stärka de svenska exportmöjligheterna genom goda handelsrelationer och ha världsledande produkter och tjänster, högt upp i värdekedjorna.

Vår vision är att fortsätta utvecklingen genom att förädla de redan befintliga nationella konkurrensfördelarna och således stärka Sveriges marknadsandelar samt att ta del av nya och växande tillväxtregioner världen över. Det gynnar hela den nationella företagskedjan i form av små, enskilda underleverantörer till större kluster av bolagssamarbeten, så kallat dual companionship.

Även om frihandel gagnar Sverige på det stora hela bör vi alltid verka för att svenska intressen värnas i största möjliga mån. Det kan göras genom att till exempel försöka inkorporera sådant som stärker svenska komparativa fördelar i avtalen.

Det finns även ett flertal sektorer inom vilka vi är mer eller mindre världsledande. Sverige måste därför aktivt ta ställning för dessa under förhandlingar. För att ytterligare värde ska skapas till följd av framtida frihandelsavtal bör tillväxtländer och större ekonomier prioriteras.

Sverige ska vara en tydlig röst inom unionen för det fortsatta arbetet med ytterligare bilaterala och multilaterala frihandelsavtal. Utöver frihandelsavtalens konventionella ekonomiska fördelar innebär det även en försäkring i händelse av ett fullskaligt handelskrig.

Vidare bör Sverige som land förtydliga vikten av att fokus i framtida förhandlingar ska ligga på att motverka icke-tariffära handelshinder, eftersom det är mer än tullavgifter och skatter som avgör de potentiella fördelarna med just ett frihandelsavtal. Det blir extra viktigt vid frihandelsavtal med avancerade länder, då tullarna ofta redan är låga genom WTO.

Fru talman! Nu har jag redogjort för stora delar av Sverigedemokraternas handelspolitik. Men det finns en fråga som ligger mig riktigt varmt om hjärtat: det svenska snuset.

Sett till befolkningsmängd är antalet tobaksrelaterade dödsfall i Sverige lägst i Europa. Det är väl belagt att det beror på att svenskar snusar mer och röker mindre. Ett lågt dödstal i Sverige är positivt. Sverige bör därför verka för att mängden dödsfall sjunker inom Europa överlag. Ett steg i den riktningen är att erbjuda substitut till rökning.

EU:s förbud mot handel med svenskt snus är enligt vår uppfattning oförenligt med de principer som handelsunionen bygger på. Vi menar att det är särskilt angeläget att denna princip värnas och lyfts fram av en frihandelsvänlig nation som Sverige när det gäller en produkt av nationell särart som straffas ut från den fria inre marknaden.

Enligt Handelns utredningsinstitut uppgår de historiska ekonomiska konsekvenserna av snusexportförbudet till 3 miljarder kronor per år i förlorade exportintäkter eller totalt 30 miljarder kronor sedan 1995. Ett slopat förbud skulle enligt rapporten kunna lyfta Sveriges export till EU med 10 procent.

En fördubbling av snusproduktionen i Sverige skulle innebära ökad sysselsättning och en fördubbling av skatteintäkterna. Det handlar om runt tusen arbetstillfällen och 1 miljard kronor i direkta skatteintäkter, enligt Handelns utredningsinstituts beräkningar.

Med anledning av detta är det angeläget att uppmana regeringen att verka för att avskaffa EU:s totalförbud mot export av snus.

(Applåder)

I detta anförande instämde Josef Fransson (SD).