Protokoll 2022/23:83 Onsdagen den 29 mars

ärendedebatt / Offentlig upphandling
Anf. 60 Ciczie Weidby (V)

Fru talman! Offentlig upphandling omsätter varje år drygt 800 miljarder kronor av våra gemensamma skattemedel. Det motsvarar omkring en sjättedel av Sveriges bnp. Det finns alltså väldigt stora pengar att tjäna för de privata företag som vinner dessa upphandlingar. För att motverka att oseriösa företag vinner upphandlingar krävs det ett tydligt och strikt regelverk för offentlig upphandling, och det har vi inte i dag.

Jag anser att det ska råda ordning och reda vid offentlig upphandling. Arbetstagare som jobbar inom offentligt finansierade verksamheter som upphandlas, till exempel kollektivtrafik, och arbetstagare som arbetar i privata företag ska garanteras sjysta löner och villkor. Skattemedel ska inte gå till företag som dumpar löner och arbetsvillkor.

För att skapa ett bättre regelverk för offentlig upphandling krävs det ett antal olika åtgärder.

För det första bör regeringen återkomma med förslag om ändringar i LOU så att krav på skäliga villkor ska ställas vid behov vid alla offentliga upphandlingar och att det blir möjligt att vid upphandling ställa krav på villkor om pensioner, försäkringar och annan ledighet än semester. I dag finns det inte möjlighet att ställa sådana krav för en stor del av upphandlingarna, vilket skapar utrymme för underbudskonkurrens och social dumpning.

För det andra bör det som huvudregel ställas krav på att maximalt två led av underentreprenörer får användas vid offentlig upphandling. I dag präglas offentligt upphandlade projekt inom bygg- och anläggningsbranschen av långa kedjor av underentreprenörer. Enligt Byggnads innebär det stora problem när det gäller samordning och kontroll på byggarbetsplatser. Ofta finns det fler brister i arbetsmiljö och arbetsvillkor ju längre ned i underentreprenörskedjorna man kommer. Svartjobb, skattefusk och låglönekonkurrens är väldigt vanligt förekommande. Om man begränsar antalet led av underentreprenörer skulle möjligheterna till samordning och kontroll kunna stärkas.

För det tredje bör det införas obligatoriska krav på anbudsgivarna att de i samband med offentlig upphandling ska redovisa vilken personalstyrka och vilka lönenivåer som ligger till grund för deras kostnadsberäkningar. I dag gör lagstiftningen det möjligt för den upphandlande myndigheten att anta det anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga för beställaren, det vill säga lägsta möjliga kostnad inom ramen för kollektivavtalsenliga villkor. Det innebär att företag som omfattas av kollektivavtal med lägre löner och sämre villkor såklart ofta vinner upphandlingar. För de anställda innebär detta en successiv lönesänkning i samband med varje ny upphandling. Det blir en form av statligt sanktionerad lönesänkningspolitik. Det är inte rimligt. Det ska inte vara möjligt för beställaren att göra på detta sätt.

För det fjärde bör upphandlande aktörer ha en dialog med relevanta fackförbund i den bransch där upphandlingen ska ske. I dag finns inte heller det som något krav. Fackförbunden har i regel ganska god kännedom om branschen och väldigt ofta också om de företag som verkar där. De har ofta väldigt bra koll på vilka som är seriösa och vilka som inte är seriösa aktörer. Om myndigheterna inför varje upphandling skulle göra på detta sätt, alltså inhämta relevanta uppgifter från fackförbunden, skulle de kunna sålla bort väldigt många oseriösa aktörer i processen.

Fru talman! Mot bakgrund av hur stor del av våra gemensamma skattemedel som offentlig upphandling omsätter varje år borde det ligga i alla partiers intresse att åstadkomma ett bättre regelverk för offentlig upphandling som motverkar fusk, fiffel och osund konkurrens.

Även om man inte bryr sig om villkoren för de löntagare som arbetar i de upphandlade verksamheterna borde man åtminstone bry sig om hur våra gemensamma skattemedel används.

Om man tycker att det är okej att våra gemensamma resurser går till oseriösa företag som dumpar löner och villkor och därmed konkurrerar ut seriösa, sjysta företag röstar man såklart nej till vårt förslag. Men om man tycker att våra gemensamma skattemedel ska gå till seriösa företag som har sjysta löner och villkor stöder man vårt förslag.

Fru talman! Därför yrkar jag bifall till vår reservation 9 och uppmanar givetvis alla andra att rösta på den.