Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till vår reservation 5, så har jag inte glömt det i ett sådant här läge.

I grund och botten handlar vår reservation om att följa upp de väldigt höga matpriserna som just nu drabbar svenska hushåll. Redan i somras gav vi ett uppdrag till Konjunkturinstitutet att följa upp och granska priserna och se om de är rätt eller fel. Sedan vet vi ju alla att vi förlorade valet och att en ny regering kom på plats. Vi har fortsatt att stötta den nya regeringen, eller pusha den framåt, för att försöka göra verklighet av de saker som vi tror är viktiga för att svenska folket ska kunna äta mat.

Fru talman! Vi har en vinter bakom oss som inte liknar någonting annat och som vi inte har upplevt på decennier. Inflationen har ätit djupa hål i vanligt folks plånböcker. Barnfamiljer larmar om att det är svårt att få pengarna att räcka. Skolorna larmar om att barnen äter mer efter helgen. Skulderna hos kronofogden växer. Bara häromveckan presenterade ett flertal olika organisationer en undersökning som visar att var tredje ensamstående mamma har problem att få ihop sin ekonomi och ge näringsriktig mat till sina barn.

Inflationen och lågkonjunkturen slår direkt och stenhårt mot svenska barnfamiljer, pensionärer och mot dem som redan innan levde på marginalen. Vi tror att det för alla - eller i alla fall för de flesta av oss - är helt uppenbart att vi befinner oss i en ny ekonomisk verklighet. Det är för oss socialdemokrater självklart att någonting måste göras. Åtgärderna som hittills har vidtagits räcker inte.

Vi socialdemokrater krävde att regeringen skulle samla matjättarna. Vi krävde att myndigheterna skulle få verktyg att granska prisutvecklingen, och vi krävde att regeringen skulle ge besked om bostadsbidrag för barnfamiljer. Nu har det gått sex månader sedan valet. Inflationen är på rekordhöga nivåer. Vi står på branten av en lågkonjunktur. Svenska folket förtjänar bättre. Nu har regeringen mött vårt krav på att samla matjättarna och ge myndigheterna i uppdrag att granska matpriserna. Men det räcker inte.

Nu riktar vi ett nytt krav och föreslår att regeringen omgående inrättar en priskommission. Utgångsläget är att vi har en inflation som i februari låg på 12 procent - en uppgång sedan januari. Vi ser att den ökar trots något lägre elpriser, och vi ser tydligt att det beror på att vi har för höga matpriser, och det påverkar inflationen väldigt mycket. Faktum är att de kraftigt ökade matpriserna ökar mer än på 70 år. De har ökat även tidigare, men inte i den här hastigheten. Det här skapar enorma problem för de svenska hushållen.

Det absolut viktigaste - och det här råder det en bred samsyn om i politiken - är att försöka pressa ned inflationen så gott det går. Men det är lika angeläget att lindra inflationens effekter. Det var därför vi redan i höstas lade förslag om tillfälligt höjt barnbidrag under vintermånaderna, förslag om en elräkningsakut och en rad andra förslag - för vi såg att den här kostnadskrisen skulle slå hårt mot svenska familjer.

Fru talman! Regeringen har hittills valt att göra nära nog ingenting, och när de väl har agerat har det varit alldeles för sent. Allt är dock inte fel. Det var bra att regeringen kunde lämna besked om att det tillfälliga bostadstillägget för barnfamiljer blir kvar året ut. Det är precis så som vi socialdemokrater tänkte när vi införde det och hoppades att regeringen skulle fortsätta göra.

Hade regeringen visat ledarskap och faktiskt hanterat situationen med matpriserna hade den här diskussionen med matkedjorna kommit igång mycket tidigare. Det har skett runt om i Europa, till exempel Frankrike, och det har faktiskt gett resultat.

Vi hoppas att finansministern nu än en gång lyssnar på oss, för vi brukar ha de bra förslagen. Det var kanske inte så ödmjukt sagt, men hittills har man alltid kommit en två tre veckor senare och verkligen lytt dem.

I den här priskommissionen är det också viktigt att se till att inte bara hela livsmedelskedjan ingår utan också pensionärsorganisationerna och studentorganisationerna, för de vet många gånger hur det ser ut med priserna.

Fru talman! Det är vanligt folks ekonomi som drabbas. De grupper som redan gör vad de kan och som kämpar för att få ekonomin att gå ihop drabbas hårdast. Då har politiken ett ansvar för att agera. Det handlar om sammanhållningen i vårt land, om respekt och rättvisa och om att gemensamt ta ansvar i en väldigt tuff situation för många därhemma.

(Applåder)