Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 3 i konstitutionsutskottets betänkande 29, som handlar om kommunala och regionala frågor.

Sverigedemokraterna har, som nämnts, åtta reservationer. Dessa rör ekonomisk förvaltning, och det handlar lite kortfattat om hur kommuner och regioner hanterar skattebetalarnas pengar i investeringar som inte rör den kommunala kärnverksamheten. Det handlar även om antalet ledamöter och ersättare i fullmäktige, styrelsens ställning i förhållande till övriga nämnder, representation och minoritetsskydd, förtroendevaldas rätt till insyn, revision och ansvarsprövning, kommunala folkomröstningar och det som rör den reservation som jag precis yrkade bifall till, nämligen byte av partitillhörighet.

Sverigedemokraterna ser givetvis positivt på samtliga av dessa reservationer, även om vi bara yrkar bifall till reservation 3.

Fru talman! Under den förra mandatperioden infördes möjligheten att frånta partilösa ledamöter deras platser i riksdagens utskott, detta bland annat för att representationerna av partierna i dessa organ ska spegla folkviljan och politiska låsningar undvikas. Sverigedemokraterna ser gärna att denna ordning utreds även på den kommunala och regionala nivån så att så kallade politiska vildar i fullmäktige ska kunna fråntas sina uppdrag i nämnder, styrelser och stiftelser där partiet är representerat.

Vidare anser Sverigedemokraterna att det kommunala självstyret ska försvaras, breddas och fördjupas. En kommun är inte en rent administrativ yta utan består av de människor som bor där. En förutsättning för att skapa ett livskraftigare och tryggare Sverige är att säkerställa en god gemenskap och delaktighet i lokalsamhällena.

En annan viktig aspekt för att värna den demokratiska legitimiteten är att dynamiken mellan oppositionen och de styrande är sund och på lika villkor. De politiska partier som har blivit invalda i fullmäktige måste ges möjlighet till god insyn och delaktighet i det politiska arbetet.

Tyvärr finns det exempel på kommuner som har minskat antalet platser i nämnder och styrelser enbart för att hålla vissa partier borta från insyn, vilket är djupt problematiskt. Kommunallagens nuvarande utformning innebär att det finns en risk att en majoritet genom ändringar i antalet platser i nämnder och styrelser efter ett val, enligt min mening otillbörligt, minimerar inflytande från ett eller flera partier speciellt i de fall där en minskning får som konsekvens att oppositionen helt stängs ute från deltagande.

Vidare är det viktigt att säkerställa ett starkt minoritetsskydd i fråga om interpellationer. För att minska risken för att en majoritet ska tysta en minoritet bör man se över möjligheten att öka andelen röster som krävs för att stoppa en interpellation från att ställas till de styrande i fullmäktige.

Man kan komma långt med att öka transparensen och uppmuntra till dialog mellan kommunens verksamhet och invånarna, men ibland behöver medborgarna kunna uttrycka sina åsikter i kommunala folkomröstningar. Det förstärkta folkinitiativet kan vidareutvecklas, och vi vill se att man utreder andelen underskrifter som behövs för att initiera ett beslutsärende till kommunfullmäktige.

Att samla in underskrifter manuellt är ett omständligt och tidskrävande arbete. Trots att man redan i 2014 års demokratiutredning med det fina namnet Låt fler forma framtiden! föreslog att instrumentet för namninsamling kunde digitaliseras har ingenting hänt på snart tio år. Vi borde givetvis kunna nå fram till en lösning i den här frågan, sett till den snabba teknikutvecklingen som sker i vårt samhälle.

(Applåder)