Protokoll 2022/23:83 Onsdagen den 29 mars

ärendedebatt / Tryck- och yttrandefrihet, massmediefrågor
Anf. 49 Malin Danielsson (L)

Fru talman! Det är av goda skäl som medierna har benämnts som den tredje statsmakten sedan mitten av 1800-talet. Betydelsen av granskande journalistik går inte att understryka nog; de tidiga tidningarna spelade exempelvis en helt avgörande roll för utvecklingen av demokratin i Sverige. Under lång tid har medierna granskat makthavare, uppmärksammat individer som fallit mellan stolarna och avslöjat hur företag exempelvis har fuskat med sitt miljöarbete. Medierna behöver goda förutsättningar att fortsätta med detta.

Men det finns de som vill inskränka yttrandefriheten och pressfriheten. Det handlar om personer som uttrycker hat och hot mot våra folkvalda eller mot journalister och som försöker hindra det fria ordet. Det är upp till oss att se till att tryck- och yttrandefriheten värnas och skyddas och att en mångfald av medier kan verka fritt.

Som en del i försvaret av tryck- och yttrandefriheten ingår ett ansvar för att förebygga och förhindra hot, trakasserier och våld som både enskilda och grupper riktar mot journalister och även offentligt anställda. För några veckor sedan beslutades det om en lagrådsremiss i vilken det föreslås en förstärkning av det straffrättsliga skyddet för båda dessa grupper. Brott som begås mot en person på grund av att hen har bedrivit journalistik eller mot en person med en samhällsnyttig funktion i hens tjänsteutövning är ett angrepp inte bara mot den som utsätts för brottet utan i förlängningen även mot demokratin och samhället som sådant. Allvaret i en sådan överträdelse ska självklart återspeglas i påföljden, vilket nu föreslås. Även inom EU pågår ett arbete för att stärka skyddet för journalister och medieredaktioner, vilket är mycket välkommet.

Fru talman! För att bibehålla en fri och levande journalistik över hela landet behöver vi också värna det mediala ekosystemet. Om dagstidningarna och den lokala nyhetsjournalistiken ska överleva kommer de att behöva stöd även i framtiden. Det gäller särskilt i och med den utmaning som digitaliseringen innebär. En ny mediestödslagstiftning är på gång och möter många av de utmaningar som medierna står inför, vilket vi välkomnar.

Fru talman! Slutligen vill jag särskilt lyfta upp en del i utskottets ställningstagande som gäller det frivilliga grundlagsskyddet för databaser. Redan när detta infördes varnade utskottet för att det skulle kunna uppstå konflikter mellan skyddet för den personliga integriteten och att grundlagsskyddet i värsta fall skulle kunna omfatta databaser som är rena personregister. Utskottet har också framhållit att söktjänster som tillhandahåller personuppgifter om lagöverträdelser med mera utgör ett allvarligt ingrepp i den enskildes personliga integritet. Det är viktigt att grundlagarnas tillämpningsområde är tydligt avgränsat.

Utvecklingen har tyvärr gått i den riktning som utskottet befarade. Utskottet anser att det finns behov av ändringar i nu gällande regler för att uppnå ett ändamålsenligt skydd mot integritetskränkningar och förutsätter att regeringen arbetar vidare med frågan i syfte att återkomma med nödvändiga förändringar. Det här är viktigt.

Den personliga integriteten, inte minst på nätet, är en ständigt aktuell fråga. Den digitala utvecklingen gör att det som man tidigare behövde höra av sig till en myndighet om och ha en relativt omständlig process för, nu finns med en enkel sökning på nätet. Och dessutom får du ibland tillgång till uppgifter som du inte ens har efterfrågat. Det kan vara personliga uppgifter som du inte visste att du ville ha eller ens vill ha.

Precis som jag har lyft upp i ett tidigare anförande här i dag visar undersökningar att en tredjedel av svenskarna oroar sig för hur företag använder personuppgifter och att hälften avstår från digitala tjänster för att de är osäkra på hur personuppgifterna används. Det här gäller såklart även de frivilligt grundlagsskyddade databaserna.

Här har vi ett stort ansvar att hitta en bättre balans mellan å ena sidan offentlighetsprincipen och yttrandefriheten och å andra sidan rätten till privatliv och personlig integritet, inte minst när det gäller de frivilligt grundlagsskyddade databaserna.

Med detta yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.