Fru talman! Offentlighet, sekretess och integritet är några av de grundlagsskyddade fri- och rättigheter som vi har att hantera i konstitutionsutskottet. I dagens betänkande ligger ett antal motioner men också allmänna skrivningar som redogör för gällande rätt och pågående utredningar inom området. Jag vill särskilt lyfta fram vår rätt enligt tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen att i skrift och i radio, tv och liknande medier uttrycka våra tankar och åsikter och lämna uppgifter.

Det finns dock begränsningar med hänsyn till skyddet för enskilds personliga och ekonomiska förhållanden. Som motvikt ligger offentlighets och sekretesslagen om rätten att ta del av allmänna handlingar. Balanspunkten ligger, som några har varit inne på tidigare under debatten, i verkandet för demokrati och värnandet om den enskildes privatliv och familjeliv.

Var och en är skyddad mot intrång i den personliga integriteten som sker utan samtycke och innebär övervakning eller kartläggning av personliga förhållanden. Undantag görs bara för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle och får aldrig innebära hot mot den fria åsiktsbildningen. Begränsningar får inte införas på grund av politisk, religiös, kulturell eller annan åskådning. Åsiktsregistrering är förbjuden.

För oss kristdemokrater är det därför viktigt att se över olika söktjänsters publicering av personuppgifter. Söktjänsternas publicering av personuppgifter är ett smörgåsbord för kriminella som riktar in sig på bedrägerier mot äldre och andra utsatta grupper. Uppgifter om vilka som är över 70 år och bor ensamma är bara ett knapptryck bort.

Offentlighetsprincipen, att alla ska ha rätt att ta del av allmänna handlingar som inte är sekretessbelagda, är en bärande del av den svenska demokratin. Men stor försiktighet och respekt måste också omgärda människors integritet vid hantering av personuppgifter.

Fru talman! Detta rimmar illa med den stora mängd personuppgifter som samlas in, sammanställs och publiceras i databaser hos söktjänster som Mrkoll och Ratsit. Här behöver mer göras för att begränsa olika söktjänsters publicering av personuppgifter. En sådan begränsning kan knappast utgöra ett hot mot den fria åsiktsbildningen men skyddar den enskilda människan.

Europakonventionen finns som skydd för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, och var och en har rätt att få tillgång till insamlade uppgifter som berör en själv och få dem rättade. Man har också rätten att bli glömd.

Svensk tillsynsmyndighet är Integritetsskyddsmyndigheten, som har nämnts här tidigare också.

Genom digitaliseringen har en ny marknad uppstått, där integritetskänsliga uppgifter via digitala marknadsplatser som webbplatser, sociala medieplattformar och sökmotorer har blivit internationell handelsvara. Inom det området pågår nu en utredning om en inre marknad för digitala tjänster.

Andra viktiga områden som tas upp i betänkandet är datalagring, sekretessbrytande bestämmelser mellan myndigheter inom hälso- och sjukvård och informationsutbyte mellan brottsbekämpande myndigheter, liksom en utredning om en utbetalningsmyndighet som ska förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Det är något som det är oerhört viktigt att komma till rätta med. Det uppdraget ska slutredovisas senast den 31 december i år för att myndigheten ska kunna inleda sitt arbete under nästa år.

Betänkandet innehåller väldigt många och viktiga grundläggande delar, där balansen mellan offentlighetsprincipen och skyddet av den personliga integriteten är något som vi hela tiden måste hålla i minnet.

Jag vill med detta yrka bifall till utskottets förslag.