Fru talman! En person i min närhet sa nyligen att det inte längre är roligt att besöka mataffären. Jag tror inte att hon är ensam om att känna så. I går gick jag runt i en mataffär. Det kändes nästan som att jag och alla andra i butiken bara gick runt i cirklar, lyfte på varor och granskade prislappar. Men det var inte särskilt mycket som hamnade i varukorgen.
I dessa tider med hög inflation, höga priser och höjda räntor är vi nog många som oroas över samhällets utveckling och som behöver fundera en extra gång på vad som ska inhandlas och vad som kan vänta. Nyligen presenterades en rapport från flera stora aktörer inom civilsamhället som slog fast att barnfattigdomen i Sverige är ett akut problem. Särskilt svårt har ensamstående föräldrar att tillgodose sina barns behov. Och i går presenterade SOM-institutet en undersökning som visade att nästan sju av tio anser att utvecklingen i Sverige går åt fel håll. Det rör sig om en rekordpessimism - vem vet, det blir kanske nästa års nyord.
Synen på den personliga ekonomin är också dyster. Ökningen av andelen som anser att privatekonomin har försämrats har aldrig tidigare varit så stor från ett år till ett annat.
Varför pratar jag då om detta när det gäller ett betänkande som handlar om riksdagens arbetsformer, som främst är inåtblickande och där riksdagsledamöter brukar ha motionerat om en massa olika spännande förslag? Man brukar kunna skönja aspirerande talmanskandidaters önskan att få bo i Villa Bonnier eller en önskan om att få lämna in motioner året om.
Jag pratar om det därför att det i betänkandet även ingår förslag om de ekonomiska villkoren för oss riksdagsledamöter. De är minst sagt goda. Nyligen förbättrades de också ännu mer. Eftersom Riksdagens arvodesnämnd höjde arvodet för oss ledamöter med 1 500 kronor är vårt arvode numera 73 000 kronor per månad. Arvodesnämnden gjorde sin höjning med hänvisning till de löneökningar som ägt rum under 2022 och det osäkra ekonomiska läget.
Jag vill inte hänga ut arvodesnämnden, men visst hade det varit bra för svenska folket om de också hade haft en arvodesnämnd som beaktade det osäkra läget och därmed höjde deras inkomster på samma sätt som man gör för oss riksdagsledamöter. Detta är dessutom inte enda gången. Även under pandemin och förra året, då det också var ekonomisk kris, höjdes våra arvoden medan många andra i samhället har fått stå tillbaka.
Dessutom har vi ledamöter för detta år också fått sänkt skatt i och med att man höjde brytpunkten för statlig skatt.
Man hade kunnat önska att vi riksdagsledamöter levde lite närmare verkligheten. Medan andra kämpar på och får sämre möjligheter att klara sin vardag är det några få, som vi riksdagsledamöter som visserligen har väldigt viktiga uppdrag, som har goda ekonomiska villkor - jag säger inget annat än att riksdagsledamöter ska ha det. Men det riskerar att skapa en stor förtroendeklyfta mellan oss folkvalda ledamöter och dem vi representerar.
De senaste 20 åren har riksdagsledamöternas arvoden stigit kraftigt. Dessutom innebär de senaste årens skattesänkningar att vi tjänar tusentals kronor extra per månad.
Vänsterpartiet säger inte att arvodet ska vara jättelågt, för det är givetvis ett jätteviktigt och ansvarsfullt uppdrag att vara riksdagsledamot. Om arvodet vore så lågt att det riskerade att skapa stor korruption hade det också varit problematiskt. Men vi tycker att man borde begränsa arvodets storlek. Det skulle till exempel kunna motsvara ett prisbasbelopp per månad. Det är en modell som vi i Vänsterpartiet under flera år har motionerat om. Det skulle motsvara en lön på ungefär 52 500 kronor. Det är fortfarande en hög lön, betydligt högre än den lön som är genomsnittet i samhället, men den skulle inte vara enormt mycket högre eller väsensskild från medellönen.
Vänsterpartiet har dessutom yrkat på, och anser, att de ersättningar som betalas ut för olika uppdrag kopplade till riksdagsarbetet bör avskaffas. Det gäller till exempel presidieuppdrag i utskott. Vi anser att partierna i stället bör fördela sitt arbete inom partigruppen så att ingen behöver få extra arvode för att den har en tyngre arbetsbelastning. Jag vill därför yrka bifall till reservation 1.