Protokoll 2022/23:83 Onsdagen den 29 mars

ärendedebatt / 2022 års rapport om rättsstatsprincipen
Anf. 29 Jan Riise (MP)

Fru talman! Konstitutionsutskottet har granskat EU-kommissionens rapport om läget för rättsstatens principer i EU 2022.

Rapporten visar att det finns problem med rättsstaten i flera medlemsländer. Om vi till det lägger de senaste veckornas rapporter från Israel och den senaste rapporten från V-Dem-institutet vid Göteborgs universitet börjar oron gnaga. Allt fler länder i världen klassas som auktoritära, allt färre som demokratiska.

Det är verkligen bara att beklaga att ett riksdagsparti väljer att inte delta i den här diskussionen.

Rapporten innehåller för första gången rekommendationer till de olika medlemsländerna, vilket vi tycker är en klar förbättring.

Kommissionens synpunkter på Sverige handlar bland annat om domstolarnas oberoende, om korruption och om att lobbyverksamheten riktad till exempel mot riksdagen är helt oreglerad. I detta finns även de så kallade svängdörrarna, det vill säga att vi inte har några karantänsregler vad gäller politikers övergång till rådgivarroller eller lobbyföretag efter avslutad politisk verksamhet.

För jämförelsens skull tänkte jag nämna något om våra grannländer.

I Danmark handlar det också om svängdörrar och finansiering av politiska partier, där anonyma bidrag är en av punkterna. Dessutom tycker kommissionen att arbetet med tillgänglighet till allmänna handlingar kan förbättras och att tillräckligt med resurser behöver sättas av för att säkerställa rättsstatens principer generellt.

För Finlands del rör kommissionens synpunkter arbetet mot korruption och ansträngningarna med att förbättra tillgänglighet för bättre möjligheter att delta i samhället.

I stor utsträckning är det liknande synpunkter som framförs för länderna i Baltikum, Estland, Lettland och Litauen: tillgänglighet, korruption och större transparens vad gäller lobbyister.

Polen däremot har en rad utmaningar att ta itu med, bland annat att tydligt separera funktioner mellan riksåklagare och justitieminister liksom att avveckla en ganska omfattande immunitet bland höga tjänstemän, vilken knappast bidrar till att bekämpa korruption.

Fru talman! Kommissionen har som jag nämnde haft några specifika kommentarer avseende svenska förhållanden. Utöver ett generellt förstärkt skydd för demokratin och rättsväsendets oberoende - med, som det heter, "beaktande av europeiska normer" - uppmärksammas karantänsregler, korruption och finansiering av organisationer. Detta är frågor som vi från Miljöpartiets sida också tagit upp i olika sammanhang.

Vi beklagar att den korruptionsutredning som den tidigare regeringen tillsatte lades ned. Samtidigt ser vi möjligheter med en ny och uppdaterad utredning, där vi från samtliga partier bör kunna ta oss framåt vad gäller såväl finansiering av politiska partier som otillbörlig påverkan på samhällets organisationer. Det kan innefatta förbud mot anonyma bidrag och att vi som partier och politiker måste bli mer öppna med vem och vilka vi träffar. Vi ser fram emot en inbjudan till samtal med Justitiedepartementet med en parlamentariskt sammansatt grupp för att utvidga den tidigare nedlagda utredningen om korruption.

Med den förhoppningen om en konstruktiv och angelägen fortsättning yrkar jag bifall till utskottets förslag att riksdagen lägger rapporten till handlingarna, ställer den i någon väl synlig bokhylla och avslutar ärendet.