Herr talman! I mitt andra uppdrag, vid sidan om konstitutionsutskottet, är jag ersättare i utrikesutskottet och biståndspolitisk talesperson. Därigenom har jag en både sorglig och upprörande inblick i ett antal länder där rättsstatens principer inte råder, där man inte är lika inför lagen, där vissa kan bli oskyldigt anklagade och dömda, där andra mutar sig förbi rättssystemet och kan fortsätta med brottslig verksamhet, där tjänstemän låter sig mutas för att utföra sina ordinarie arbetsuppgifter, där beslutsfattare kan sätta sig över rättsväsendet och där åklagare och domare som tagit itu med korruption själva blir anklagade och rätten förvrängs.

Vad kännetecknar då en rättsstat? Med ett cirkelresonemang kan man säga att en rättsstat är en stat där rättssäkerhet råder, där domstolarna är självständiga, där den enskilde skyddas mot övergrepp från staten, där varje enskilt fall hanteras enligt ett etablerat regelverk, utan godtycke, och där en anklagad är oskyldig till dess att motsatsen är bevisad.

Rättsstatens principer är ett av de grundläggande värdena för en demokrati och även för Europeiska unionen. Respekten för rättsstatens principer ligger dessutom till grund för de andra grundläggande värdena inom unionen, däribland frihet, demokrati, jämlikhet och respekt för mänskliga rättigheter. Varje ny medlemsstat måste acceptera och respektera dessa värden innan den blir ny medlem.

Länder som gör inskränkningar i rättsstatens principer och undergräver domstolsväsendets oberoende kan utsättas för ett så kallat artikel 7-förfarande. Man utreder då om landet har brutit mot unionens grundläggande värden - Ungern har ju nämnts några gånger här i dag. Detta kan leda till att EU-medel till landet fryses. Det kan också leda till att olika rättigheter som medlemsstaten har genom sitt EU-medlemskap, till exempel rösträtten i Europeiska unionens råd, kan fråntas medlemsstaten.

Utan denna gemensamma grund för vilka principer som präglar en rättsstat undermineras förutsättningarna för att exempelvis ömsesidigt erkänna domar mellan EU:s medlemsstater. Ur det perspektivet är Europeiska unionens utvärderingar av de olika medlemsstaternas efterlevnad av rättsstatsprincipen oumbärliga för att identifiera brister. Den rapport som vi diskuterar i dag ligger till grund för olika rekommendationer.

Granskningsrapporten är alltså av mycket stor betydelse. Den redovisar fyra olika perspektiv, eller pelare, som man säger: domstolsväsendet, regelverk för korruptionsbekämpning, mediernas mångfald och oberoende samt andra institutionella frågor som rör kontroller och motvikter. Dit hör bland annat författningsdomstolar, nationella människorättsorganisationer, ombudsmän, jämställdhetsorgan och andra oberoende myndigheter och civilsamhällesorganisationer.

EU-domstolens granskning av överträdelser fungerar som väktare över EU-fördragen, och rättsstatsprincipen är en förutsättning för att EU:s medel ska förvaltas på ett betryggande sätt.

Denna rapport innehåller specifika avsnitt, land för land. Den svenska domstolsutredning som nyligen överlämnades till riksdagen omnämns här. De förslag som ges i den utredningen gällande stärkt skydd för domstolarnas oberoende ligger väl i tiden. Kommissionen rekommenderar att europeiska normer för rättsväsendets oberoende beaktas.

Korruptionen i Sverige är bland de lägsta i EU, men kommissionen noterar med oro den infiltration av organiserad brottslighet som förekommer i offentlig förvaltning. Man har också synpunkter på karantänsregler för personer i ledande befattning i staten. Här rekommenderar kommissionen att omfattningen, effekterna och genomförandet av karantänsregler för personer i ledande befattning i staten utvärderas.

Mutbrott utomlands är ett annat problemområde där kommissionen noterar brister. Man rekommenderar att kampen mot mutor i utlandet intensifieras, bland annat genom att rättsliga definitioner ändras och genom att förbättringar sker vad gäller åtal och slutliga domar.

Däremot bedömer man att Sverige har ett starkt rättsligt ramverk för att garantera mediefrihet och mediernas mångfald. Man noterar att det inte finns någon specifik lagstiftning vad gäller ägandet av medier, men kommissionen noterar att det finns förslag till ändringar i radio- och tv-lagen.

Kommissionen noterar också den översyn som pågår av civilsamhällets organisationer och deras finansiering. Man noterar de farhågor som uttryckts om hur eventuella begränsningar skulle kunna påverka civilsamhällets engagemang och rekommenderar att finansiering och verksamhet utformas så att de inte otillbörligt påverkar engagemanget i det civila samhället. Det är en väldigt viktig punkt inte minst för mig som kristdemokrat.

Utskottet är som sagt enigt. Vi anser att kommissionens rekommendationer är angelägna. Det pågår olika utredningar för att ta fram konkreta förslag för att stärka skyddet för demokratin och rättsväsendets oberoende och för att förebygga och motverka korruption och otillbörlig påverkan.

Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag till beslut.