Herr talman! I 2022 års rapport om rättsstatsprincipen och dess landskapitel går kommissionen igenom olika tendenser i EU:s medlemsländer på fyra olika områden, precis som har redogjorts för här.

Som Ulrik Nilsson var inne på är dessa fyra olika områden viktiga för rättsstatsprincipen. Det gäller rättssystemet, regelverket för korruptionsbekämpning, mediernas mångfald och andra institutionella kontroller och motvikter.

Denna gång omfattar rapporten även några nya frågor som är betydelsefulla om man vill slå vakt om rättsstatsprincipen, till exempel public service-medier och att Europadomstolens domar följs. I landskapitlen, som vi i utskottet särskilt välkomnar detta år, finns även landsspecifika rekommendationer till Sverige och andra länder.

Rapporten är enligt EU-kommissionen en del av EU:s bredare arbete med att främja och försvara sina värden, där även handlingsplanen för demokrati i Europa och andra strategier ingår. Rapporten visar att det finns problem på rättsstatsområdet i flera medlemsländer, vilket givetvis är oroväckande. Forskning visar att demokratin är på tillbakagång i världen och har så varit det senaste decenniet. Varken EU eller Europa är något undantag.

Herr talman! I EU-fördragets artikel 2 stadgas de grundläggande värdena för EU: "Unionen ska bygga på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Dessa värden ska vara gemensamma för medlemsstaterna i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män."

Vad ska man då göra när medlemsländer inte längre lever upp till det de har lovat - när de inskränker domstolars oberoende, försvårar journalistisk granskning, inte värnar pressfriheten och begränsar minoriteters fri och rättigheter? Jag tror faktiskt att det är i precis detta ljus man behöver se den här rapporten: att det verkligen handlar om ett försvar. Dessa grundläggande värden, som det borde vara en självklarhet för alla medlemsländer att ställa upp på, är just grundläggande värden. Det borde vara en självklarhet för alla världens länder, men tyvärr ser utvecklingen i världen inte ut på det sättet.

Det är i många sammanhang givetvis bra att länder kan granskas utifrån, och man kan väl kortfattat säga att rekommendationerna till Sverige är förhållandevis milda. Exempelvis rekommenderades att den grundlagsutredning som i förra veckan överlämnade sitt betänkande - rapporten gäller ju år 2022 - skulle få fortsätta sitt arbete. Andra rekommendationer gäller, som tidigare har nämnts, karantänsregler för personer på ledande positioner, mutbrott utomlands och ramen för civilsamhällets finansiering och verksamhet.

Slutligen understryker vi i utskottet särskilt betydelsen av att förebygga och motverka korruption och otillåten påverkan. En förutsättning för en livskraftig demokrati är att medborgarna har ett stort förtroende för de politiska processerna, de beslutande organen och den offentliga förvaltningen på alla nivåer inom EU.