Herr talman! Sverige ska ha uppnått nettonollutsläpp 2045, och Europa ska 2050 ha blivit världens första klimatneutrala världsdel. Det är viktiga mål. Vi har i internationella sammanhang förbundit oss till många av dessa mål, och det är viktigt att vi fortsatt ser till att beskriva de målen så att industrin vet exakt vart vi är på väg.

Den senaste rapporten från FN:s klimatpanel slog fast att det går att minska utsläppen, att det går för långsamt och att det är nödvändigt med teknik av alla slag för att hela världen ska lyckas.

Herr talman! Sverige är en gruvnation. Detta har byggt och fortsätter att bygga Sverige starkt. Jag hade dock aldrig kunnat tänka mig att jag skulle hålla ett anförande där klimatförbättringar och gruvnäring skulle vara förutsättningar för varandra.

År 2020 släppte LKAB och Boliden ut ungefär 5 miljoner ton koldioxid. Det är nästan 10 procent av Sveriges utsläpp. Det är inte bara avgörande för oss i Sverige att dessa industrier kan ställa om för att få ned våra egna utsläpp, utan det kan vara helt avgörande för världen.

Fortsatt innovation, forskning, demonstration och uppskalning behövs för att detta ska bli verklighet. Just nu pågår många banbrytande projekt för att få ordning på koldioxidutsläppen, på vår gruvverksamhet och på vår stålframställning. De entreprenörer och initiativtagare som jobbar med dessa projekt är helt övertygade om att de kommer att lyckas.

Det är helt nödvändigt för Sverige att vara med i denna omställning. De som säger att det är bättre att vänta och se vilken teknik som kommer att vara framgångsrik vilar på ganska gamla sanningar. Vi måste såklart vara ödmjuka inför att det kommer att bli bakslag i alla dessa innovativa tekniska framställningsprocesser. Det är lite grann som med vintern, som just nu bråkar med våren. Vi kommer att bli besvikna, men våren kommer att vinna - den ger sig inte!

Herr talman! Samtidigt som vår tusenåriga vanliga gruv- och stålverksamhet ställer om måste vi börja bryta ny malm. Grunden för detta är såklart vår ambition att uppnå klimatmålen och framtidssäkra både de tillgångar vi har i landet och våra jobb.

Jordartsmetaller är, som vi har pratat om under dagen, en grupp av sällsynta mineraler som används i en mängd olika produkter och teknologier som är viktiga för klimatomställningen. Det handlar om batterier till elbilar, energilagringssystem, solpaneler, vindturbiner och många andra teknologier som vi i dag inte ens vet namnet på men som vi är helt säkra på kommer att utvecklas.

Det är viktigt att säga att utvinning av jordartsmetaller har miljöpåverkan. Mineralerna finns ofta i väldigt små mängder i jordskorpan, vilket gör att utvinning kan vara både kostsam och energiintensiv. Dessutom kan all gruvbrytning och utvinning av jordartsmetaller ha negativ påverkan på miljön, till exempel genom att man måste använda kemikalier eller genom utsläpp av olika föroreningar.

Därför är det viktigt att utvinning av jordartsmetaller sker på ett ansvarsfullt sätt och med hänsyn till miljön. Detta kan ske genom att vi använder innovativ teknik och metoder som minimerar miljöpåverkan och genom att vi säkerställer att utvinningen sker i överensstämmelse med höga miljöstandarder.

I dag är Sverige och EU i hög grad beroende av import från ett fåtal länder, vilket gör tillgången sårbar och säkerhetspolitiskt ganska riskabel. Samtidigt har Sverige avsevärda fyndigheter av dessa metaller och goda förutsättningar att bedriva en hållbar utvinning, vilket också skapar betydande exportmöjligheter och därmed jobb i Sverige.

Därför måste en ordentlig genomlysning av möjligheterna till en långsiktigt hållbar utvinning av innovationskritiska metaller och mineral göras. Centerpartiet förordar ett tillkännagivande om att utvinna mer mineral och metaller i Sverige i stället för att fortsätta importera från länder som har mycket större klimatavtryck och sämre arbetsvillkor.

För att lyckas med detta krävs det, som vi har pratat om här i kammaren, prospekteringsmöjligheter och tillstånd. Prospektering är ett fint ord för att hitta en ny fyndighet. Hur intressant det är att hitta en ny fyndighet beror givetvis på efterfrågan och världsmarknadspriset, men tydligen inte bara på det.

År 2022 lämnades det in 104 ansökningar om undersökningstillstånd. Detta kan jämföras med rekordåret 2006, då det lämnades in 500 ansökningar. Då hade vi inte ens kommit på att vi behövde jordartsmetaller, för vi hade inte kommit på hur vi skulle elektrifiera och ställa om våra fordon.

Att Sverige anses mindre attraktivt som prospekteringsnation beror på att Sverige har tappat status i internationella rankningar, vilket har nämnts tidigare i dag. Detta beror inte på att vi har oattraktiva tillgångar utan på att vi har långa och framför allt osäkra tillståndsprocesser. Det har vi inte råd med när det handlar om klimatet, arbetstillfällena och, faktiskt, försvarsberedskapen.

Förutom att vi måste få ordning på prospekteringstillstånden måste de andra tillstånd som krävs under den tid man tittar på en gruvmöjlighet bli mycket bättre. Det finns ett antal utredningar som förhoppningsvis kommer till riksdagen så fort som möjligt. Dessutom vill Centerpartiet införa en handläggningsgaranti och en sanktionsavgift för de myndigheter som bryter mot reglerna för handläggningstiderna.

Vi vill att det ska finnas en avvägningsregel för klimatnytta i miljöbalken. Vi vill också införa en proportionalitetsprincip - ett obetydligt fel i en ansökan, ofta kallat en petitess, bör inte fälla en hel tillståndsansökan på tusentals sidor.

Vi vill även införa ett styrmedel liknande det som finns på Irland och i Nederländerna, där företag som gör miljö- och klimatsmarta investeringar tillåts att skriva av värdet på dessa investeringar snabbare för att de investeringarna ska göras mycket mer intressanta.

Herr talman! Vi behöver stärka förutsättningarna för utvinning av innovationskritiska metaller och mineral för att göra oss mindre beroende av import av dessa. Därför yrkar jag bifall till reservation 18 under punkt 12.