Protokoll 2022/23:83 Onsdagen den 29 mars

/ (forts. från § 21) Mineralpolitik (forts. NU13)
Anf. 107 Anna af Sillén (M)

Herr talman! Den svenska gruv- och mineralnäringen var med och byggde Sverige rikt och är nu helt avgörande för att vi ska klara att minska våra utsläpp och ställa om vårt samhälle. Den är också av stor vikt för vår industris fortsatta utveckling och konkurrenskraft. Men den har under många år bromsats av onödiga stoppklossar.

Från att ha varit på världens tio-i-topp-lista har Sverige rasat till plats 36. Utvecklingen har skett gradvis, och trenden har varit tydlig i många år. År 2016 låg Sverige på plats 8, 2018 på plats 21 och nu på plats 36 när attraktiva gruvnationer rankas. Det, herr talman, är ett politiskt slöseri med fantastiska förutsättningar.

Framför allt handlar detta om orimligt långa och oförutsägbara tillståndsprocesser som leder till att investeringar uteblir, arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt går förlorade och klimatnyttan inte fullt ut realiseras. Ska den svenska gruvnäringens potential tas till vara måste vi bryta ned det berg av byråkrati som står i vägen. Det, herr talman, avser den här regeringen att göra.

Sveriges gruv- och mineralnäring har stor betydelse för att förse såväl Sverige som andra länder med olika metaller och mineral. Och på många håll i landet, så även i mitt hemlän Sörmland, ser vi betydelsen som näringen har för en framgångsrik och jobbskapande industri.

EU-kommissionen har pekat ut Sverige som ett land med mycket goda förutsättningar att möta den ökande efterfrågan av kritiska råmaterial för att säkra EU:s självförsörjningsgrad. Över hälften av råmaterialen på EU:s kritiska lista finns det potential att bryta här i Sverige. Frågan om försörjningsberedskap har ökat i aktualitet också på senare år när Kina dominerar marknaden för de råmaterial som behövs för klimatomställningen.

Omställningen till fossilfritt ökar också efterfrågan på en rad olika mineral. Enligt en rapport från Internationella energirådet kräver en elbil i regel drygt sex gånger mer mineral än en fossildriven bil och ett vindkraftverk nio gånger mer än en fossil gasanläggning. Internationella energirådet menar att det totalt sett kommer att krävas mellan fyra och sex gånger så mycket metaller och mineral för att nå klimatmålen i Parisavtalet.

Det är tydligt, herr talman, att gruvbrytning är en förutsättning för att klara klimatomställningen. För svensk del är detta en stor möjlighet att ta ännu större plats på både den europeiska och den globala marknaden för metaller och mineral. Som gruvnation har vi flera fördelar gentemot många andra, såsom en lång tradition och erfarenhet av gruvbrytning, framstående forskning och hög kompetens inom företagen.

Därtill har svensk gruvnäring kommit långt med innovativa tekniska och utsläppssnåla lösningar och är redan i dag världsledande när det kommer till att klimatanpassa sin verksamhet. Vår gruvnäring uppfyller också höga säkerhetskrav och krav på goda arbetsvillkor.

Trots alla fördelar har Sverige haft svårt att nå sin fulla potential. En stor anledning till detta är den förda politiken från den förra regeringen, framför allt oförmågan att ta tag i tillståndsprocesserna. Det behövs ett omtag i svensk gruv- och mineralpolitik, och detta omtag gör nu den moderatledda regeringen tillsammans med samarbetspartierna.

Tillståndsprocesserna ska bli enklare och mer rättssäkra, och en ny strategi måste på plats som tar i beaktande inte bara hur vi säkrar konkurrenskraften för gruv- och mineralnäringen utan också hur dess potential kan nyttjas bättre i klimatomställningen.

Till sist måste såklart långsiktiga förutsättningar ges när det kommer till bland annat elförsörjning. Så, herr talman, stärker vi förutsättningarna inte bara för den gröna omställningen utan för svensk industri och svensk konkurrenskraft.

Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag, med undantag av tillkännagivandet enligt reservationen om myndigheters roll vid tillståndsprocesser. Ett sådant tillkännagivande gjordes redan till den förra regeringen och finns alltså redan. Detta drev Moderaterna fram under den förra mandatperioden, och nu genomför vi arbetet i regeringsställning.

(FÖRSTE VICE TALMANNEN: För tydlighets skull: Innebär detta att Anna af Sillén yrkar bifall till reservation 5?)

Jag yrkar bifall till utskottets förslag med undantag för punkt 5.