Herr talman! Jag tackar utrikesministern för svaret. Jag noterar dock att det inte med ett ord finns någon kritik från utrikesministern om det som ändå pågår i Israel med de genomgripande förändringar som närapå har skapat en revolution i landet. Till och med den diplomatiska kåren i Israel tar avstånd, delar av regeringen tar avstånd, ministrar avgår och en av Israels närmaste allierade, USA, är också tydlig i sin kritik och varnar för förändringarna i rättsväsendet. Det är då beklagligt att Sveriges utrikesminister endast följer vad EU säger och inte vill föregripa någonting eller ens lämna en kommentar om när man är beredd att förändra rättssystemet så kraftigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag vill återkomma till det som flera av mina kollegor tog upp i den första debattrundan, och som berörs i en del av mina interpellationsfrågor, det vill säga Israel som ockupationsmakt.

Israel är en ockupationsmakt som i strid med internationell rätt aggressivt fortsätter med sina bosättningar. Det har vi talat mycket om i dag. Palestinier vräks från sina hem, får nattliga besök av soldater och tillåts inte röra sig fritt i sitt närområde. Den nya regeringen, med stöd av högerextrema, har uttalat att israelisk suveränitet ska gälla på hela Västbanken, vilket de facto innebär en fullskalig annektering. Israeliska säkerhetsstyrkor som begår våldsamheter ska ges ytterligare immunitet, och inför de utbyggnader av de illegala bosättningarna och nya beslut om israelisk annektering av ockuperad makt upplever den israeliska regeringen uppenbarligen att den kan fortsätta, trots att det i båda fallen handlar om ageranden som strider mot folkrätten. Bosättningarna utgör ett tydligt brott mot fjärde Genèvekonventionen och är också ett krigsbrott enligt Internationella brottmålsdomstolen, ICC. Rapport efter rapport visar dessutom på en samverkan mellan soldater och extremister.

Även om utrikesministern här säger att man fördömer bosättningarna och att man ser allvarligt på denna fråga blir det inga verkliga reaktioner från omvärlden i den meningen att det blir några kännbara konsekvenser. Jag noterade också att utrikesministern i sitt svar sa att han delade min oro över att Israel bryter mot internationell rätt och att han anser att bosättarna undergräver möjligheterna till en tvåstatslösning, som ministern säger sig vilja verka för. Jag noterar också att utrikesministern anser att förutsättningarna för fredsförhandlingar mellan parterna i dagsläget är små och återigen hänvisar till EU.

Jag saknar fortfarande svar på mina frågor om utrikesministern och Sverige på egen hand avser att ta något endaste initiativ i frågan. Visst vore det ett utmärkt tillfälle, herr talman, om Sverige under det nuvarande svenska EU-ordförandeskapet visade ledartröjan också i denna fråga? Ett EU-ordförandeskap kan inte bara handla om att lyssna in vad andra gör eller att stötta andras initiativ. Nej! Här har Sverige möjlighet att göra skillnad, det vill säga ta initiativ med andra EU-länder, ställa krav på att folkrätten respekteras av alla parter och att Israel i egenskap av ockupationsmakt hålls ansvarigt för sina skyldigheter enligt internationell humanitär rätt. Det ska också få kännbara konsekvenser när internationell rätt inte respekteras.

Därför vill jag återigen ställa en fråga, som också ligger i linje med min interpellation, om utrikesministern är beredd att i EU-kretsen ta initiativ med anledning av den ökade utbyggnaden av de illegala bosättningarna. Kommer utrikesministern i EU-kretsen att ta några initiativ för att få till stånd nya angelägna fredssamtal?

(Applåder)