Herr talman! Först och främst tack, utrikesministern, för svaret, och tack, Johan Büser, för din interpellation!

I dag är sjätte dagen under ramadans fastemånad, och på söndag inleds pesach, den judiska påsken. Människor i Israel och Palestina förbereder sig för ledighet och festmåltider men även på upptrappat våld.

Många faktorer pekar nu på att det i år finns en ännu högre risk för att våld i det ockuperade östra Jerusalem och på Västbanken kan eskalera inför de stora högtiderna som kommer att sammanfalla i år på samma sätt som de två senaste åren.

Netanyahus högerextrema regeringskoalition driver just nu Israel genom en konstitutionell kris. Den israeliska regeringens antidemokratiska initiativ har sina rötter i ockupationen av Palestina, Israels kontroll över och fördrivande av palestinier och det ständiga militära styret och de facto-annekteringen av ockuperad mark. Därför är Johan Büsers fjärde fråga särskilt angelägen, nämligen om utrikesministern avser att ta några initiativ med anledning av den ökande utbyggnaden av de illegala bosättningarna och nya beslut om israelisk annektering av ockuperad mark.

Vi ska komma ihåg att utbyggnaden och ockupationen inte bara drabbar palestinierna utan också innebär förstörande av infrastruktur, förstörande av skolor och förstörande av byggnader som ofta finansierats av EU och Sverige.

Israels åtgärder på den ockuperade Västbanken och i östra Jerusalem har under den senaste tiden - ett och ett halvt år - blivit mer frekventa och aggressiva. Israel har inlett och genomfört vad israelerna anser vara förebyggande och bestraffande operationer. En markering på vägen var Operation Break the Wave i mars 2022, som innebär frekventa arméräder som genomfördes som svar på ensamvargars attacker från palestinier i Israel mot israeliska soldater och bosättare på Västbanken. Operationen har katalyserat ilska bland palestinier i de ockuperade områdena.

År 2022 sågs den högsta palestinska dödssiffran på Västbanken sedan den andra intifadan för två decennier sedan, och 2023 är på väg att bli ännu blodigare eftersom palestinska medlemmar av väpnade grupper möter intrången med hårdare motstånd och blir alltmer inriktade på dödande. Attacker av enskilda palestinier på israeler, vilket arméns räder skulle stävja, har i stället tagit fart.

Det yttersta ansvaret för att avsluta konflikten fredligt vilar såklart på Israel som ockupant och militärt överlägsen part. En mer aktiv och realistisk europeisk strategi skulle i detta läge kunna göra skillnad. Sverige och resten av det internationella samfundet har ett ansvar för att sätta press på Israel och inte blunda för den israeliska bosättningspolitiken, som tillsammans med olagliga vräkningar av palestinska familjer strider mot internationell humanitär rätt, underminerar tvåstatslösningen och bidrar till en förhöjd konfliktnivå.